Världen har dålig beredskap för pandemier

Experter är överens om att vi måste vänja oss vid att pandemier kommer att utvecklas och sprida sig över världen. Frågan är bara när och vilka typer av sjukdomar som de för med sig. Problemet är att världens länder vidtar alltför få åtgärder för att stoppa pandemierna i tid.

I maj 2017 kom oroande uppgifter från Demokratiska republiken Kongo. Ebola verkar ha börjat sprida sig i landet igen. Hittills har man rapporterat om ett tiotal sjukdomsfall och några dödsfall, skriver Världshälsoorganisationen WHO i ett pressmeddelande.

Det är inte bekräftat att alla de upptäckta fallen är ebola, även om det är troligt. Men ett av fallen har diagnostiserats som viruset ebola zaire, en av de fem typer av ebolaviruset som existerar.

Ebola kan sprida sig snabbt

Definition: En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Drabbas bara ett enskilt talar man om epidemi.

Ebolafallen har uppdagats i den svårtillgängliga nordöstra delen av Demokratiska republiken Kongo nära gränsen till Centralafrikanska republiken. Risken är nu stor att ebola sprider sig till grannlandet eftersom människor rör sig med lätthet över gränsen.

Sedan 1976 då ebola upptäcktes i Demokratiska republiken Kongo (tidigare Zaire) har ebolafall upptäckts åren 1995, 2007, 2008/2009, 2012 och 2014. Den totala dödssiffran på grund av ebolaviruset är omkring 800 i landet.

Ebola är en mycket dödlig sjukdom som sprider sig lätt från människa till människa. Den värsta epidemin var 2014-2016 i Västafrika då 11 300 människor dog i Liberia, Guinea och Sierra Leone. De infekterades antal steg till drygt 29 000.

Grafiken visar hur explosionsartad ökningen av antalet ebolafall var några månader till ett halvt år efter att epidemin har startat.

En animation av hur ebola spred sig i de tre västafrikanska länderna hittar du här.

Vi är inte redo för nästa epidemi.

Bill Gates, Microsofts grundare

Ebola har främst betraktats som en exotisk sjukdom som härjar mest i Afrika. Så var det fram till den dag då en amerikansk man, Thomas Eric Duncan som bodde i Liberia dog i ebola när han besökte sina släktingar i Dallas, Texas.

Fallet utlöste en mindre panik trots att det totala antalet fall i USA har varit enbart elva, av vilka två dog. Tre av de smittade var vårdpersonal: två sköterskor som skötte Duncan och en läkare som hade jobbat inom Läkare utan gränser i Guinea.

När ebolafallen var som mest omdiskuterade i medierna tweetade Donald Trump att de som har smittats av ebola utomlands inte får komma tillbaka till USA, utan själva måste ta konsekvenserna.

Inte bara ebola

Hittills har omkring 13 000 människor dött av ebola. Om man jämför siffran med tidigare pandemier är den relativt liten. Digerdöden på 1300-talet dödade en tredjedel av Europas befolkning.

Spanska sjukan var en influensapandemi som härjade i hela världen men främst i Europa åren 1918-1920 och dödade fler människor än någon annan epidemi eller pandemi gjort.

Mellan 50 och 100 miljoner människor dog. Antalet smittade uppskattas till 500 miljoner, vilket då var en tredjedel av jordens befolkning.

Andra kända influensapandemier har varit Asiaten (1957-1958), Hongkong (1968-1969), SARS (2003), fågelinfluensan (2009-2010) och svininfluensan där antalet dödsfall i Finland var cirka 50.

Oroande tecken i Kina

Fågelinfluensan härjar igen i Kina. I slutet av fjolåret och början av det här året har ett hundratal människor dött av en ganska ny variant av fågelinfluensa. Det är frågan om H7N9, som först upptäcktes 2013.

H7N9 infekterar främst fjäderfä men har också smittat till människor. Den ger ofta lunginflammation. Tre fjärdedelar av de smittade har tagits in på intensivvård och hela 41 procent har avlidit.

Enligt experter är det bara en tidsfråga innan H7N9 börjar sprida sig från människa till människa. Med den nuvarande livliga internationella flygtrafiken är sannolikheten stor att H7N9 sprider sig utanför Kinas gränser. Efter det kan vi ha en ny pandemi på väg.

Den amerikanska sjukdomsmyndigheten CDC bedömer att H7N9 kan spridas globalt och skapa en pandemi. Och om H7N9 utvecklas i en smittsammare riktning och dödligheten hålls på nuvarande nivå kan influensan ta tiotals miljoner människors liv.

- Vi sitter på något stort här med H7N9. Vilket som helst av de här fallen kan leda till något stort. Men då är det alldeles för sent, säger Michael Osterholm, chef för Centre for Infectious Disease Research and Policy vid University of Minnesota till veckomagasinet Time.

Zika och andra smittorisker

Zikaviruset började först sprida sig bland människor i Mikronesien år 2007. I Brasilien utbröt en zikavirusepidemi 2015 och världshälsorganisationen WHO varnade för de internationella konsekvenserna. Zika har förekommit främst i Sydamerika men finns numera över hela världen.

Zikaviruset sprider sig via myggbett och orsakar fosterskador. Barnen föds med betydligt mindre huvud än normalt, det kallas också mikrocefali. Kampen mot zikaviruset har främst varit inriktad på att ta kål på de myggor som sprider viruset.

Andra epidemiska eller pandemiska sjukdomar som experterna varnar för är mers, som främst finns i Mellanöstern, nipahvirus och lassafeber. Också aids, malaria och tuberkulos är livshotande sjukdomar.

Riskerna för en global pandemi

Traditionellt brukar man tala om två slag av risker för världsekonomin eller för ett enskilt land. Dels är det makroekonomiska risker som innefattar snabba förändringar i konjunkturen eller i de ledande industriländernas penning- eller finanspolitik.

Dels brukar man tala om de geopolitiska riskerna. De är konflikter mellan olika länder som kan eskalera och leda till stora problem för andra länders handel och produktion.

Men det finns en tredje, så gott som osynlig risk, som beslutsfattarna inte ser eller inte bryr sig om. Den risken är spridningen av infektionssjukdomar.

År 2050 dör en människa var tredje sekund på grund av infektioner förorsakade av verkningslösa mediciner.

Sally Davies, Englands högsta medicinska tjänsteman.

Enligt Tom Freden, tidigare chef för det amerikanska centret för sjukdomskontroll, CDC, upplever världen nu en större risk än någonsin när det gäller den globala hälsan. Här är några orsaker till att pandemirisken har ökat:

- befolkningstillväxten och den ökade urbaniseringen
- ökad turism
- klimatförändringen
- ökat antal konflikter
- terrorism

Den ökande populationen gör att smittosamma sjukdomar sprider sig lättare från människa till människa. Turismen fortsätter att öka och därmed ökar risken för att smittsamma sjukdomar på kort tid kan sprida sig runt hela världen.

Klimatförändringen kan ha oanade konsekvenser om polarisarna smälter och permafrosten ger vika. Där kan finnas farliga mikrober som väcks till liv och sprids vidare till djur och människor.

Terrorismen är ett av de verkligt stora hoten, säger forskaren Daniel Gerstein vid Rand Corporation enligt WEF.

- Framgångarna inom bioteknologin har fört med sig ett flertal goda saker inom hälsa och medicinsk forskning, mat och lantbruk. Men de har en mörkare sida, då skurkstater och eventuella terroristgrupper kan få tag på biologiska vapen.

Läkemedelsresistensen ökar

Trots att man lyckats ta fram vaccin mot de flesta infektionssjukdomar har man stött på ett stort problem. Det är fråga om antimikrobiell resistens, det vill säga att läkemedlen inte längre biter.

Enligt WHO finns antibiotikaresistens i alla länder. Den ökar dödligheten och sätter en hård press på hälsovården. Läkemedelsresistens kommer att döda flera människor på jorden än till exempel cancer under det kommande halvseklet.

Englands högsta medicinskt ansvariga tjänsteman, Sally Davies säger enligt World Economic Forum att följderna kan bli katastrofala om läkemedelsresistensen inte åtgärdas. Enligt Davies kan infektioner på grund av verkningslösa mediciner döda någon var tredje sekund i framtiden.

Något borde göras

På olika håll i världen är man medveten om risken för pandemier. En FN-rapport från februari 2016 fastslår att epidemier i framtiden kan vara betydligt värre än någonting som vi hittills har sett i Västafrika.

- Uppkomsten av ett mycket sjukdomsalstrande influensavirus som snabbt kunde leda till att miljoner människor dör och orsaka svåra sociala, ekonomiska och politiska störningar, är inte ett osannolikt scenario, skriver FN i sin rapport.

Pandemier är dyra

Pandemier leder inte bara till enormt lidande för människor, de är dessutom extremt kostsamma. Till exempel ebola kan komma att kosta Västafrika upp till 15 miljarder dollar under de kommande åren i form av förlorade investeringar, turism och handel.

Ebolaepidemin mer än halverade Sierra Leones bruttonationalprodukt. Sarsepidemin 2003 kostade världsekonomin 30 miljarder dollar på bara fyra månader.

Svininfluensan i Mexiko 2009 ledde till ett fall i turismen med 43 procent och orsakade enorma förluster för svinköttsindustrin.

Kostnaderna kan fortgå i decennier: ett fall av mikrocefali (orsakat av zikavirus) i USA beräknas kosta 4,1 miljoner i medicinska kostnader under personens livstid.

Siffrorna kommer från Larry Summers, tidigare finansminister och professor vid Harvard University. Han har tillsammans med två kollegor uppskattat kostnaderna för pandemier.

Enligt dem kan svåra pandemier som förekommer med några decenniers mellanrum slå ut fyra till fem procent av världens totala bruttonationalprodukt. I extrema fall jämförbara med spanska sjukan 1918 kan bortfallet bli 12 procent och i en del länder till och med över 50 procent.

I september 2014 då ebolaepidemin var som värst gick FN:s säkerhetsråd så långt att man förklarade epidemin som ”ett hot mot internationell fred och säkerhet”.

Det var första gången som säkerhetsrådet tog upp folkhälsoproblemen och ses som ett exempel på att en del internationella organisationer tar problemen på allvar.

För lite, för sent

Problemet med pandemier är att det blir betydligt dyrare att reagera på dem än att förbereda sig för dem. Allt för lite pengar satsas globalt sett till att motarbeta uppkomsten av pandemier.

Medicinföretag har få sporrar att ta fram vaccin som eventuellt kan behövas i framtiden. Utvecklingsarbetet börjar när epidemin eller pandemin bryter ut och det kan ta månader eller år att utveckla ett vaccin.

Många stater anser sig inte ha råd att satsa offentliga medel på att finansiera framtagandet av nya vaccin.

Regeringar i många utvecklade länder anser att budgetunderskott och den stora statsskulden bör prioriteras tills de är under kontroll. Sedan kan man återkomma till pandemibekämpningen – kanske.

Den FN-rapport från fjolåret som citerades tidigare påpekar också:

- De stora riskerna med en hälsokris är i stor utsträckning underskattade och världens beredskap och kapacitet att svara mot riskerna är bedrövligt otillräckliga.

Eller med Microsofts grundare Bill Gates ord:

- Vi är inte redo för nästa epidemi.

Källor: The Economist, Financial Times, THL, Time, World Economic Forum