Vetenskap

Humanoiden, en robotavbildning av människan kan vara början av vägen till ett oändligt liv.

Forskare vill skapa ”evigt” liv

Uppdaterad
Publicerad

Det låter som ren science fiction men i ett forskningsprojekt finansierat av Dmitry Itskov, en rysk IT-miljardär, arbetar forskare på att kartlägga hjärnans aktivitet för att på så sätt göra det möjligt att spara själ och minne i en dator.

Kommer vårt medvetande någonsin bli kartlagt? Kanske är sparade själar och evigt liv en ouppnåelig dröm men att använda sig av tankens kraft för att utveckla artificiell intelligens är verklighet.

Just nu pågår ett experiment i Los Angeles som ger en föraning om nya möjligheter. I ett försök att koppla hjärnan till en robotarm genom elektroder ska forskarna kartlägga hur hjärnan styr rörelser och lära robotarmen att tolka tankar.

Detta är ett projekt som ingår i forskningssamarbetet ”Initiative 2045”, finansierat av Dmitry Itskov. Målet är att spara minnet och personligheten till en dator för att kunna skapa evigt liv.

Långt ifrån enighet

Nervcellernas aktivitet är en komplicerad växelverkan mellan biokemi, anatomi och fysiologi och en del forskare tror det är möjligt att överföra tankar och minnen medan andra menar att det är en omöjlighet och slöseri med tid och pengar.

En som tror på idén är neurovetaren Ken Hayworth. Han försöker kartlägga konnektomet, kopplingarna mellan nervcellerna i hjärnan, vilket han tror är nyckeln till att få kunskap om hur vi kan ladda ner våra tankar och minnen till en dator.

– Vi har inte tekniken att kartlägga hjärnan och bevara minnen idag men det är bara en fråga om tid, menar Hayworth.

Men det finns forskare som är betydligt mer skeptiska. Hjärnan förändras ständigt vilket skiljer den från datorn och datorn kommer inte i närheten av hjärnans komplexitet säger Miguel Nicolelis, professor neurobiologi vid Duke-uiniversitetet.

”En maskin kan aldrig generera ny kunskap”

Nicolelis forskning går ut på att utveckla ett nytt sinne och på så sätt utveckla neuroproteser som kan ge blinda synen tillbaka. Han menar att möjligheten att utveckla nya sinnen inte stöder argumenten hos dem som menar att man kan spara ner minnen och tankar.

– Vår forskning visar att hjärnan kan lära sig nya saker genom att bearbeta rå information till kunskap. Det kan inte göras i en dator, du kan aldrig få en maskin att generera ny kunskap utifrån information, säger Nicolelis.

Om Ken Hayworth får rätt kan det skapa nya etiska problem. Vilka ska få rätt att utvidga sitt liv med några 100 år till exempel? Den ryske IT-miljardären Dmitry Itskov tar redan upp föranmälningar från de som vill skapa en personlig avatar. Prislappen: 3 miljarder dollar.

Hjärnans komplexitet

Forskning om tankens kraft och hjärnans komplexitet är känd sedan slutet av 1800-talet då den spanske hjärnforskaren Santiago Ramon y Cajal  upptäckte hjärnans beståndsdelar, och den största utmaningen för hjärnforskningen är att förstå oss på hur hjärnan faktiskt fungerar.

Vår hjärna har 86 miljarder nerverceller som utbyter information med varandra genom elektriska signaler och en knäckfråga för neurovetenskapen är att iaktta hjärnaktiviteten precis när den sker. I Boston pågår det ett forskningsprojekt där man för första gången lyckats avbilda aktiviteten i precis alla nervceller hos ett av världens enklaste djur, ett vattendjur med bara 300-1000 nervceller, och målet är att slutligen kunna avbilda aktiviteten hos människans alla nervceller.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.