Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar ... - Migrationsverket

Mars 2012 

Migrationsverket har under 2012 tagit emot 436 ansökningar om asyl från ensamkommande barn 

och ungdomar. Under 2011 sökte 2 657 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, 400 

(15 %) av dessa var flickor. Den 1 mars fanns det 1 646 asylsökande ensamkommande barn 

inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa är: 

311 i ankomstkommunerna 

1 018 anvisade till kommuner med överenskommelse om mottagande 

317 anvisade till kommuner där släktingar eller nära anhöriga vistas 

Under 2012: 

är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 104 dagar. 

o under det sista kvartalet 2011 var den genomsnittliga handläggningstiden för 

ensamkommande barn 112 dagar. 

o 2010 var den genomsnittliga handläggningstiden 146 dagar (cirka 5 månader) 

har 273 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans dvs. 64 % 

o om man exkluderar barn som omfattas av Dublinförordningen har 86 % beviljats 

uppehållstillstånd 

o 2011 beviljades 2 036 ensamkommande barn uppehållstillstånd i första instans (74 %) 

om man exkluderar barn som omfattades av Dublinförordningen beviljades 82 % 

uppehållstillstånd 

har 70 barn anvisats till kommuner där släktingar eller nära anhöriga bor (17 %) 

o 2011 anvisades 382 barn till kommuner där släktingar eller nära anhöriga bor (16 %) 

o 2010 anvisades 465 barn till kommuner där släktingar eller nära anhöriga bor (19 %) 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

2004, 388 barn 








2012, 436 barn

Fortsatt stort och akut behov av platser 

Av kurvorna, i diagrammet på föregående 

sida, framgår det att 2011 års kurva följer de 

senaste årens variationer, men att ökningen 

accelererat betydligt sedan augusti. I Migrationsverkets 

nyligen överlämnade prognos 

till regeringen har verket utvecklat sina antaganden 

för antalet ensamkommande barn 

som söker sig till Sverige för att söka asyl. 

Majoriteten av de som sökte asyl under 2011 

utgjordes av pojkar från och med 15 år, 

framför allt från Afghanistan. Så länge 

Migrationsverkets uppdrag är att fatta beslut 

i ensamkommande barns asylärenden inom 

tre månader från det att ansökan lämnats in. 

En viktig förutsättning för att nå denna handläggningstid 

är att handläggningen av de 

ensamkommande barnens ärenden inte 

stannar upp i avvaktan på anvisning i de fall 

det inte finns lediga platser att anvisa till. 

Detta innebär att de barn som anländer till 

Sverige anvisas direkt, så länge det finns 

lediga platser att anvisa till. Om ett barn inte 

omedelbart kan anvisas kommer ingen anvisning 

att ske och barnet bli kvar i ankomstkommunens 

omhändertagande och barnets 

asylärende handläggas i samma turordning 

som alla andra ärenden. Förutom att handläggningstiden 

kortas ser verket flera, för 

barnen, mycket positiva fördelar med detta 

arbetssätt; barnet och den gode mannen får 

direkt veta vilken kommun som ansvarar för 

dess omhändertagande, antalet inblandade 

parter för barnet minskar vilket är bra för 

barnet som istället för att slussas mellan 

olika kommuner och boenden, olika gode 

män och handläggare, behåller samma kontaktpersoner 

genom hela asylprocessen. 

Omedelbar anvisning av de nyanlända 

barnen innebär att det är de barn som för 

dagen kommer till Sverige som är de barn 

som kan anvisas till de platser som är tillgängliga 

den dagen. Detta medför att möjlig- 

ensamkommande barn och ungdomar inte 

omedelbart kan anvisas från en ankomstkommunen, 

så anser Migrationsverket att 

bristen på platser är akut, för närvarande 

finns det 311 ensamkommande barn som 

inte är anvisade. Länsstyrelserna ansvarar 

sedan årsskiftet 2010/2011 för att förhandla 

med kommunerna om mottagande av ensamkommande 

barn och ungdomar. deras arbete 

ska ske under Migrationsverkets ledning. 

Handläggningstider för ensamkommande barns asylärenden 

heter till önskemål som inte specificerats i 

överenskommelserna i princip saknas. 

Ankomstkommunerna ska i och med denna 

ordning inte behöva förordna god man för de 

barn som omedelbart kan anvisas utan detta 

ska ske i den anvisade kommunen. Även om 

platstillströmningen av nya- och omsättningsplatser 

har varit god under 2011 så 

uppskattar verket att alla barn inte kommer 

att kunna anvisas under 2012. Detta kommer 

att medföra att ett antal barn permanent 

kommer att bli kvar i ankomstkommunerna. 

För en anvisningskommun innebär en omedelbar 

anvisning att kommunen direkt måste 

ta sitt ansvar och bl.a. ordna transport från 

ankomstkommunen till kommunen samt 

snarast förordna en god man för barnet. 

Som en följd av kortare handläggningstider 

kommer omsättningen på överenskomna 

asylplatser att närma sig den genomsnittliga 

omsättningstakten på 2-3 gånger per år. 

Detta innebär att man i kommuner med 

överenskommelse om platser snarast måste 

planera för en ökad mängd ensamkommande 

barn med uppehållstillstånd och tillsammans 

med länsstyrelserna påbörja förhandlingar 

om ökat antal platser. Även kommuner utan 

överenskommelse om mottagande av ensamkommande 

barn och ungdomar behöver 

kontakta länsstyrelsen för förhandlande om 

mottagande.

Konsekvenser på asylplatserna pga. snabbare handläggning 

Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstider 

för ensamkommande barns och 

ungdomars asylärenden har nu nått cirka 3 

månader. En följd av kortare handläggningstider 

som uppstår i de anvisade 

kommunerna är att omsättningshastigheten 

på asylplatserna ökar, för att närma sig det 

ursprungligt tänkta genomsnittet på 2- 3 

gånger per år. Kontinuerligt signalerar 

kommuner problem med att hantera det 

ökade antalet barn med uppehållstillstånd 

som den höga bifallsfrekvensen i kombination 

med kortare handläggningstider och 

det stora antalet asylsökande barn som söker 

sig till Sverige för med sig. Detta har fått till 

följd att det för närvarande är 13 kommuner 

som har en tillfällig överenskommelse som 

under en begränsad tidsperiod minskar 

antalet tillgängliga asylplatser i dessa 

kommuner. Under tiden som en tillfällig 

överenskommelse gäller, ska kommunerna 

omforma sitt mottagande i syfte att skapa 

Från och med den 1 januari 2012 anvisas 

samtliga ensamkommande asylsökande 

barn till kommuner i mån av lediga platser 

dvs. även de ensamkommande barn som 

omfattas av Dublinförordningen. Ankomstkommunerna 

är medvetna om att detta 

När ett ensamkommande asylsökande barn 

anländer till Sverige erbjuds barnet i enlighet 

med socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i 

den kommun där det ger sig till känna för 

svensk myndighet. Detta innebär att samtliga 

kommuner kan bli ankomstkommuner. Detta 

sker dock huvudsakligen i de nio kommuner 

där verket har kontor vid vilka ensamkommande 

barn kan ansöka om asyl. 

Omedelbart efter ankomsten ska Migrationsverket 

anvisa barnet till en kommun som 

svarar för boende och omsorg under den tid 

ansökan om asyl prövas, men även tiden där- 

förutsättningar och kapacitet för att hantera 

den genomströmning den ordinarie överenskommelsen 

kan förväntas generera. För 

närvarande är 26 asylplatser inte tillgängliga 

på grund av detta. Ett antal kommuner har 

sagt upp sina överenskommelser för omförhandling 

och ytterligare ett antal kommuner 

har signalerat att man har problem med 

genomströmningen och kan komma att behöva 

teckna tillfälliga överenskommelser av 

samma anledning. Några kommuner har 

också ändrat (höjt) åldersintervallet på de 

barn och unga som överenskommelsen omfattar. 

Även detta kan ses som en konsekvens 

av den höga genomströmningen i 

kommunerna. 

Sammantaget medför detta att antalet 

tillgängliga asylplatser i realiteten minskar 

och att fler nyanlända barn och ungdomar 

permanent blir kvar i ankomstkommunernas 

omhändertagande. 

Ensamkommande barn som omfattas av Dublinförordningen 

Mottagandet i kommunerna 

såväl kommer att minska omsättningen på 

anvisningsplatserna i övriga kommuner 

som att det troligen kommer att medföra 

att fler barn kommer att beviljas uppehållstillstånd 

hos dem. 

efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. 

Mottagandet i kommuner med 

överenskommelse sker huvudsakligen på två 

sätt antingen genom anvisning till kommuner 

som tillhandahåller platser eller genom 

anvisning till kommuner som tar emot ett på 

förhand bestämt antal barn. För närvarande 

finns det överenskommelser om 2881 platser 

för ensamkommande barn och ungdomar 

varav minst 816 platser ska vara tillgängliga 

för asylsökande. 2791 av dessa platser är 

tillgängliga idag, resterande 90 platser startar 

under 2012 eller senare.

Ny dom i Migrationsöverdomstolen och verkets prognos 

En praxisbildande dom från Migrationsöverdomstolen 

i januari 2012 har avgörande betydelse 

för Migrationsverkets möjligheter att 

sänka kravet på styrkt identitet i vissa fall som 

rör familjeåterförening. Det gör det lättare för 

barnfamiljer, från bland annat Somalia, att 

återförenas i Sverige. Om släktskapet mellan 

barn och föräldrar kan styrkas genom DNAanalys 

och övriga uppgifter i utredningen är 

samstämmiga, kan det räcka att de sökande 

kan göra sina identiteter sannolika. Det är ett 

lägre beviskrav som gör det lättare för många 

barn att återförenas med sina föräldrar i 

Sverige. Verket betonar samtidigt att det är 

mycket osäkert i vilken omfattning och hur 

snabbt ökningen av anknytningsärenden sker. 

Till osäkerheten hör att det inledningsvis kan 

uppstå fördröjningar eftersom berörda utlandsmyndigheter 

måste ha tid att utöka sin 

kapacitet för att kunna handlägga det ökade 

antalet ansökningar. 

Den nya domen kan också innebära att fler 

ensamkommande barn från Somalia åter börjar 

komma till Sverige, då möjligheten till en 

framtida återförening nu ökat. 

Migrationsverket har i sin huvudprognos för 

2012, inlämnad den 22 februari, höjt sin 

prognos avseende hur många ensamkommande 

barn som beräknas komma till Sverige 

för att söka asyl. Jämfört med föregående 

prognos skrivs prognosen upp för hela prognosperioden. 

För innevarande år höjs prognosen 

med 300 nya asylsökande ensamkommande 

barn och unga, till 3 100. År 2013 höjs 

prognosen med ytterligare 200, vilket innebär 

att prognosen är 3 300 asylsökande ensamkommande 

barn och unga. Även här utgör år 

2013 ett framskrivningsår för prognosåren 

2014 - 2016 vilket innebär att prognosen även 

för dessa år höjts till 3 300. Prognosintervallet 

höjs från tidigare 2 400 – 3 300 till det högre 

spannet 2 800 till 3 500 mot bakgrund av den 

förhöjda prognosen och den ökade osäkerheten 

vilken bland annat omfattar id-domens effekt 

av ensamkommande asylsökande somaliska 

barn och unga. 

Följande 235 kommuner har en gällande överenskommelse om platser eller ett 

antal barn. De har startat, ska utöka mottagandet, eller kommer att påbörja ett 

mottagande. 

Blekinge län Start Platser 

Karlshamn 6 

Karlskrona 12 

Olofström 5 

Ronneby 5 

Sölvesborg 5 

Totalt: 33 

Dalarnas län 

Avesta 12 

Falun 12 

Gagnef 10 

Hedemora 14 

Leksand 14 

Ludvika 16 

Mora 8 

Orsa 5 

Rättvik 12 

Smedjebacken 12 

Överenskommelser 

Start Platser 

Säter 12 

Älvdalen 8 

Totalt 135 

Gotlands län 

Gotland 18 

Totalt: 18 

Gävleborgs län 

Bollnäs 17 

Gävle 15 

Hofors 30 

Hudiksvall 10 

Nordanstig 10 

Sandviken 12 

Söderhamn 29 

Totalt: 123

Hallands län Start Platser 

Falkenberg apr 8 

Halmstad 9 

Hylte 15 

Kungsbacka 7 

Laholm jun 8 

Varberg 6 

Totalt: 53 

Jämtlands län 

Berg 10 

Bräcke 16 

Härjedalen 10 

Krokom 19 

Strömsund 23 

Åre 8 

Östersund 39 

Totalt: 125 

Jönköpings län 

Aneby 10 

Eksjö 10 

Gislaved 8 

Habo 5 

Jönköping 26 

Mullsjö 5 

Nässjö 7 

Tranås 8 

Vetlanda 8 

Totalt: 87 

Kalmar län 

Borgholm 5 

Kalmar 24 

Mörbylånga 10 

Oskarshamn apr 7 

Vimmerby 15 

Västervik 10 

Emmaboda 5 barn 

Nybro 5 barn 

Totalt platser: 71 

Totalt barn: 10 barn 

Kronobergs län 

Alvesta 24 

Lessebo 20 

Ljungby mars 10 

Markaryd 4 

Tingsryd 13 

Uppvidinge 10 

Växjö 26 

Älmhult 4 

Totalt: 111 

Norrbottens län Start Platser 

Arjeplog 20 

Arvidsjaur 20 

Boden 10 

Haparanda 16 

Jokkmokk 16 

Kalix 12 

Kiruna 10 

Luleå 28 

Piteå 12 

Älvsbyn 15 

Överkalix 16 

Övertorneå 27 

Totalt: 202 

Skåne län 

Bromölla 6 

Eslöv 12 

Helsingborg 12 

Hässleholm 8 

Kävlinge 5 

Lund 18 

Osby 11 

Svalöv 8 

Tomelilla 8 

Trelleborg 12 

Ängelholm 10 

Båstad 5 barn 

Höganäs 5 barn 

Hörby 5 barn 

Höör 5 barn 

Klippan 8 barn 

Kristianstad 5 barn 

Lomma 8 barn 

Simrishamn 5 barn 

Sjöbo 5 barn 

Svedala 8 barn 

Vellinge 5-8 barn 

Ystad 5 barn 

Örkelljunga 8 barn 


Totalt barn: 77-80

Stockholms län Start Platser 

Botkyrka 5 

Danderyd 10 

Ekerö 5 

Haninge 16 

Huddinge 5 

Järfälla 14 

Lidingö 10 

Nacka 39 

Norrtälje 12 

Nykvarn 5 

Nynäshamn 6 

Salem 5 

Sigtuna 44 

Sollentuna 14 

Solna 35 

Stockholm 96 

Sundbyberg 8 

Tyresö 17 

Täby 14 

Upplands Bro 5 

Upplands Väsby 8 

Vallentuna 6 

Vaxholm 3 

Värmdö 10 

Österåker 9 

Solna 5 barn 

Totalt: 392 

Totalt barn: 5 barn 

Södermanlands län 

Eskilstuna 30 

Flen 10 

Nyköping 10 

Strängnäs 8 

Vingåker mars 11 

Gnesta 5 barn 


Totalt barn: 5 

Uppsala län 

Enköping 7 

Heby 8 

Håbo 7 

Tierp 8 

Uppsala 90 

Älvkarleby 12 

Östhammar 10 

Totalt: 147 

Värmlands län Start Platser 

Filipstad 30 

Forshaga* aug 10 

Grums 14 

Hagfors 15 

Hammarö 5 

Karlstad 28 

Kil 10 

Kristinehamn 12 

Munkfors 15 

Sunne 6 

Torsby 12 

Arvika 5 barn 

Eda 5 barn 

Totalt: 157 

Totalt barn 10 barn 

Västerbottens län 

Dorotea 12 

Lycksele 10 

Nordmaling 15 

Norsjö 20 

Robertsfors 14 

Skellefteå 52 

Sorsele 33 

Storuman 13 

Umeå 40 

Vilhelmina 10 

Vännäs 15 

Åsele 27 

Totalt: 261 

Västernorrlands län 

Härnösand 32 

Kramfors 17 

Sollefteå 28 

Sundsvall 20 

Timrå 9 

Ånge 11 

Örnsköldsvik 10 

Totalt: 127 

Västmanlands län 

Fagersta 12 

Hallstahammar 11 

Norberg 12 

Sala 9 

Skinnskatteberg 12 

Surahammar 15 

Västerås 16 

Totalt: 87

V. Götalands län Start Platser 

Alingsås 10 

Bengtsfors 19 

Bollebygd** 1 

Borås** 9 

Dals-Ed 10 

Färgelanda 10 

Gullspång 11 

Göteborg 16 

Götene 5 

Herrljunga** 1 

Hjo 5 

Karlsborg 5 

Kungälv 5 

Lidköping 10 

Lysekil 3 

Mariestad 8 

Mark** 3 

Mellerud 12 

Munkedal maj, juni, nov 13 

Orust 9 

Skara 11 

Skövde 5 

Sotenäs maj, juni, nov 13 

Stenungsund 5 

Strömstad maj, juni, nov 13 

Svenljunga** 1 

Tanum maj, juni, nov 13 

Tjörn 10 

Töreboda 4 

Uddevalla 10 

Vara maj 7 

Åmål 16 

Ale 5 barn 

Härryda 5 barn 

Partille 5 barn 

Tranemo** 5 barn 

Ulricehamn** 5 barn 

Öckerö 5 barn 


Totalt barn: 30 

Kommuner som har överenskommelser om mottagande av ett visst antal barn 

* Nya kommuner sedan förra utgåvan. 

**Kommuner som tillsammans tillhandahåller minst 3 platser per kommun 

Örebro län Start Platser 

Askersund 12 

Degerfors 14 

Hällefors 15 

Karlskoga 15 

Kumla 9 

Laxå 15 

Ljusnarsberg 15 

Örebro 22 

Totalt: 117 

Östergötlands län 

Boxholm 10 

Finspång 10 

Kinda 12 

Linköping 15 

Mjölby 20 

Motala 18 

Norrköping 26 

Söderköping 8 

Vadstena 10 

Valdemarsvik 12 

Åtvidaberg 8 

Ödeshög 8 

Totalt 157 

Följande kommuner har tidigare tagit emot ensamkommande barn 

Gällivare, Knivsta, Lekeberg, Ljusdal, Ovanåker, Skurup, Vårgårda, Lilla Edet, Östra Göinge, Trosa, Lerum, 

Staffanstorp

Informationsmaterial 

Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, länsstyrelserna och Socialstyrelsen 

har en gemensam folder som kortfattat beskriver myndigheternas ansvar avseende ensamkommande 

barn och ungdomar. Den finns bl.a. på www.migrationsverket.se/kommuner. 

Detta nyhetsbrev, ”Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar” publiceras på 

Migrationsverkets webbplats och uppdateras regelbundet. 

Kontakt avseende förhandling om överenskommelse om 

mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 

I frågor som rör förhandling om överenskommelser ska från och med 1 januari 2011 berörd 

länsstyrelse kontaktas, för telefonnummer m.m. se http://www.lansstyrelsen.se/integration 

Kontaktpersoner på Migrationsverket 

I frågor som rör mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, välkommen att kontakta: 

Sophia Öhvall Lindberg 010 - 485 98 34 

Ansvarar för: 

Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Västra Götaland och Halland 

Jonas Doll 010 - 485 94 05 


Stockholm, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Gotland, Blekinge och Kalmar 

Richard Svanegård 010 - 485 36 10 


Dalarna, Uppsala, Örebro, Västmanland, Värmland, Kronoberg och Skåne 

Maria Dahlbeck 010 - 485 43 31 

Statistik och administration 

Lediga platser ska rapporteras till Migrationsverket via epost till 

ensamkommandebarn.rapport@migrationsverket.se.

Historik, Ensamkommande barn, 2005-2011 

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn ökat i stort sett oavbrutet, liksom behovet av 

överenskommelser om platser med i kommunerna. 

2012 

Migrationsverket har som en följd av den höjda prognosen avseende hur många ensamkommande barn 

som beräknas komma till Sverige för att söka asyl har verket tagit fram en ny uppskattning av 

platsbehovet för såväl asylsökande ensamkommande barn som för de som beviljats uppehållstillstånd. 

Migrationsverket uppskattar för närvarande (22 februari) att det behövs cirka 1 600 platser för de 

asylsökande och inom ett par år cirka 6 000 plaster för de ensamkommande barn och ungdomar som 

beviljats uppehållstillstånd. 

Migrationsverket har i sin huvudprognos för 2012, inlämnad den 22 februari, höjt sin prognos avseende 

hur många ensamkommande barn som beräknas komma till Sverige för att söka asyl. Jämfört med 

föregående prognos skrivs prognosen upp för hela prognosperioden. För innevarande år höjs prognosen 

med 300 nya asylsökande ensamkommande barn och unga, till 3 100. År 2013 höjs prognosen ytterligare, 

med 500, vilket innebär att prognosen är 3 300 asylsökande ensamkommande barn och unga. Även här 

utgör år 2013 ett framskrivningsår för prognosåren 2014 - 2016 vilket innebär att prognosen även för 

dessa år höjs med 500, vilket innebär att prognosen för dessa år är 3 300. Prognosintervallet höjs från 

tidigare 2 400 – 3 300 till det högre spannet 2 800 till 3 500 mot bakgrund av den förhöjda prognosen och 

den ökade osäkerheten vilken bland annat omfattar id-domens effekt av ensamkommande asylsökande 

somaliska barn och unga. 

En praxisbildande dom från Migrationsöverdomstolen i januari i år har avgörande betydelse för 

Migrationsverkets möjligheter att sänka kravet på styrkt identitet i vissa fall som rör familjeåterförening. 

Det gör det lättare för barnfamiljer, från bland annat Somalia, att återförenas i Sverige. Om släktskapet 

mellan barn och föräldrar kan styrkas genom DNA-analys och övriga uppgifter i utredningen är 

samstämmiga, kan det räcka att de sökande kan göra sina identiteter sannolika. Det är ett lägre beviskrav 

som gör det lättare för många barn att återförenas med sina föräldrar i Sverige. 

Den 1 januari 2012 ändrade Migrationsverket rutinerna på anvisningsfunktionen så att även ensamkommande 

asylsökande barn som omfattas av Dublinförordningen anvisas till lediga platser i kommuner 

med överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Ankomstkommunerna 

har önskat att verket utför denna rutinförändring. Ankomstkommunerna är medvetna om att, så länge det 

råder brist på platser, detta med stor sannolikhet kommer att medföra att ett ökat antal ensamkommande 

barn som inte kan anvisas kommer att beviljas uppehållstillstånd och därmed permanent bli kvar i 

ankomstkommunen omhändertagande. Detta kommer även att medföra att omsättningen på lediga 

asylplatser kommer att sjunka som en följd av att ett barns ärende som handläggs enligt Dublinförordningen 

kan ta längre tid än ett asylärende för ett barn som får sitt asylärende prövat i Sverige och 

beviljats uppehållstillstånd. 

2011 

I juni informerade Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och Landshövding Lars Bäckström, 

genom ett brev, samtliga ankomstkommuner om den aktuella situationen avseende tillgängliga asylplatser. 

De lämnade även en prognos för vilka konsekvenser platsbristen förmodas innebära för dem. 

Under våren och sommaren har Migrationsverket tillsammans med några av ankomstkommunerna, deras 

kranskommuner och berörda länsstyrelser arbetat intensivt för att lösa överenskommelser och anvisande 

av de barn som sökte asyl före den 1 mars 2011 och som därför inte kunnat anvisas tidigare. 

Sveriges Kommuner och Landsting arrangerar i samarbete med Migrationsverket under våren sex 

regionala tvådagarsutbildningar; ”Utbildningar om ensamkommande barn – en fördjupning av roller och

ansvar” för de som i olika sammanhang kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. 

Utbildningen är en fördjupning av de områden som togs upp under konferenserna ”Ensamkommande barn 

och ungdomar - roller och ansvar” våren 2010, men den ger även en belysning av nya områden. Samtidigt 

lanserades en informationsportal, webbplatsen http://ensamkommandebarn.skl.se 

Den 1 mars införde Migrationsverket ett nytt arbetssätt för handläggningen av de ensamkommande 

barnens asylärende. Detta som ett sista steg i det av EU delfinansierade utvecklingsprojektet Kortare 

väntan. Projektet ska leda till kortare väntetider för den asylsökande och ökad rättsäkerhet. Projektet har 

under två år använts på vuxna asylsökande och asylsökande barnfamiljer. Som en av de sista delarna i 

projektet införs nu även de asylsökande ensamkommande barnen i detta arbetssätt. Genom detta arbetssätt, 

som innebär att ledtiderna mellan åtgärder i ärendet kortas ner, avser Migrationsverket att under 2011 nå 

en handläggningstid på tre månader för ensamkommande barn och ungdomar. 

I januari påbörjade Migrationsverket en kunskapsöverföringsprocess avseende mottagande av ensamkommande 

barn och ungdomar till länsstyrelserna som kommer att pågå under första halvåret 2011. 

Vidare har ett fördjupat samarbete mellan Migrationsverket och länsstyrelserna påbörjats i syftet att verka 

för ett kraftigt utökat kommunalt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. 

Den 1 januari övergick ansvaret för förhandlande om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar 

mellan staten och kommunerna från Migrationsverket till länsstyrelserna. 

2010 

Av budgetpropositionen för 2011 framgår, avseende mottagande av ensamkommande barn, att 

länsstyrelserna från och med 1 januari 2011 får ett utvidgat uppdrag att under Migrationsverkets ledning 

förhandla lokalt och regionalt med kommuner, kommunalförbund och andra berörda aktörer om 

mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. som en följd av detta har Migrationsverket beslutat 

att den utökade arbetsgruppens uppdrag förlängs till och med den sista mars 2011 för att trygga 

kunskapsöverföring och introduktion av länsstyrelsernas förhandlare. 

"Samarbete för ensamkommande barns bästa" är titeln på årets fjärde rapport i Migrationsverkets 

rapportserie. Syftet med rapporten är att ge samlad information till stöd för alla som är engagerade i frågor 

kring ensamkommande barn. 

Migrationsverket prövar nya handläggningsrutiner i mottagningsärenden i de fem nordligaste länen, för att 

förbättra kontakten mellan berörda - barn, kommuner, gode män och verket. 

I oktober vände sig Migrationsverket, Rädda Barnen och Barnombudsmannen i ett gemensamt brev till 

Sveriges landshövdingar. I brevet ber man om hjälp i arbetet med att få till stånd fler kommunplatser för 

ensamkommande barn. 

I juli vädjade Rädda Barnen, Barnombudsmannen och Migrationsverket i ett gemensamt brev till Sveriges 

alla kommunalråd om ett ökat engagemang och deltagande angående ensamkommande barn. 

Uppföljningsmöte Skåne län. Sammankallat av Region Skåne, Kommunförbundet i Skåne samt 

Länsstyrelsen i Skåne. Migrationsminister Billström gäst. Migrationsverket medverkar med en 

lägesbeskrivning. Mötet är operativt och länets kommuner ger besked om läget i sina respektive 

processer. Målet om 150 platser till i Skåne län står fast. 

Migrationsverkets arbetsgrupp som jobbar med kommunförhandlingar koncentrerar huvuddelen av 

resurserna på att omvandla upp de regionala avsiktsförklaringarna till överenskommelser.

Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen arrangerar i samverkan fyra 

regionala endagskonferenser under april och maj. Konferenserna vänder sig till de kommuner som tar 

emot ensamkommande asylsökande barnen. 

Följande teman kommer att behandlas under samtliga konferenser: 

Migrationsverkets uppgifter 

Socialstyrelsen om socialtjänstens ansvar enligt SoL 

Överförmyndarens roll och tydliggörande av gode mannens uppdrag 

Länsstyrelsens tillsyn av överförmyndaren 

Skolverket om skolans roll 

Goda exempel och erfarenheter från verkligheten presenteras 

Projektfinansiering för förlängning av projektet ”Ensamkommande barn och ungdomar – ett gemensamt 

ansvar” är klar och rekryteringen av projektledare är avslutad. Det nya projektet heter ”En nationell 

handlingsplan för ett värdigt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar”. 

Den grupp inom Migrationsverket som arbetar med förhandlingar om överenskommelser med 

kommunerna har förstärkts med ytterligare tre personer, strategiskt placerade i landet. Verket har nu en 

förhandlare i vart och ett av sina mottagningsområden vilket också ger en naturlig koppling till det 

introducerande av mottagningsenheterna som skett under första kvartalet, se punkten nedan. 

Migrationsverket har under början av 2010 introducerat samtliga mottagningsenheter i arbetet med att 

påverka kommunerna om mottagande av asylsökande ensamkommande barn i form av platser. 

Projektet ”Ensamkommande barn och ungdomar – ett gemensamt ansvar” är nu avslutat. 

Projektfinansiering för en förlängning har beviljats och rekrytering av personal pågår. 

Migrationsverket beslutar att förstärka den grupp personer som arbetar med kommunbesök och 

förhandlingar om mottagande, huvudsakligen i form av platser. 

Asylsökande barn och ungdomar kan från och med februari 2009 lämna in sina asylansökningar på nio 

platser i Sverige. Detta kan utöver i Malmö, Mölndal, Solna och Sigtuna nu också ske vid verkets kontor 

i Norrköping, Gävle, Örebro, Umeå och Skellefteå. 

2009 

Migrationsverket öppnade under december 2009 två nya ansökningsfunktioner vid verkets kontor i 

Norrköping och Gävle. Under februari 2010 kommer ytterligare tre ansökningsfunktioner att öppnas vid 

verkets kontor i Örebro, Umeå och Skellefteå. Därmed kommer det att vara möjligt för ensamkommande 

barn att ansöka om asyl på nio orter i Sverige. 

Regeringen utsåg i november f.d. landshövdingen i Östergötland, Björn Eriksson till koordinator för 

mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Hans uppgift var att i aktiv dialog med landets 

kommuner tillse att antalet platser i kommunerna snabbt ökar så att den akuta problematiken löses. 

Björn Erikssons uppdrag innefattar också en fortgående analys av anledningarna till att kommunerna 

tackat nej. Uppdraget har genomförts i samråd med Migrationsverket. 

Ytterligare ett möte med ankomstkommunerna hölls i september, tillsammans med SKL. 

En debattartikel författad av generaldirektören, Barnombudsmannen och Rädda Barnen publicerades 

den 4 augusti på Dagens Nyheter. 

I juli skickade generaldirektören ett brev till ca sextio kommuners kommunstyrelseordförande med 

ytterligare en vädjan om att medverka i mottagandet av barn.

I mitten av juni hölls ett gemensamt möte med de fyra ankomstkommunerna i Stockholm. På 

dagordningen stod avstämning av läget inför sommaren och dialog om åtgärder inför resten av 2009. 

Både GD och Migrationsministern deltog första veckan i juni vid Växjö-dagarna med program-punkter 

och opinionsarbete där frågan om ensamkommande barn lyftes. 

I början av juni initierades planerna på ännu en pilotmodell i form av ett särskilt Stockholms-seminarium. 

Syftet är att få kommuner i Stockholmsregionen att skriva överenskommelser om att tillhandahålla platser, 

draghjälp tas av Haninge kommun, en av de få kommuner i Stockholms-regionen som redan idag har 

platser. 

Migrationsverkets GD vädjar om hjälp i arbetet att få fram flera platser för ensamkommande barn vid 

möte med samtliga landshövdingar. 

I slutet av maj skickade Migrationsverkets GD och landshövding Björn Eriksson, som ett led i det 

pågående pilotprojektet där, brev till samtliga kommuner i Östergötlands län, syftet med brevet är att 

väcka kommunerna för snabba och resultatinriktade dialoger med Lst och Migrationsverket, bland annat 

kring behovet av fler platser för ensamkommande barn. 

I maj följdes breven upp med telefonsamtal till kommunerna. I slutet av maj besökte GD och 

Migrationsministern ankomstkommunerna Sigtuna och Solna för att få och ge information och visa på 

allvaret i situationen. 

I maj genomfördes ytterligare två brevutskick: 

till ankomstkommunerna, med kopia till samtliga länsstyrelser, innehållande en beskrivning av läget 

och förväntningar för andra halvåret, inklusive den oroande sommarperioden 

till ett 60-tal större kommuner som ännu inte har något mottagande av ensamkommande barn i form 

av tillhandahållande av platser samt till de kommuner som har eller har haft överenskommelser om 

mottagande av ett visst-antal-barn. 

I maj kontaktades återigen alla platskommuner per telefon, för att kontrollera platsutnyttjandet. Också 

denna gång utföll genomringningen positivt. 

I maj genomförs den sista områdesträffen med samtliga länsstyrelser i Väst. 

I slutet av april deltog Migrationsverket i en konferens i område Väst där berörda länsstyrelser fick 

informationen om behovet av platser och behovet av draghjälp för att väcka kommunerna. 

I slutet av april genomfördes också den tredje områdesträffen, denna gång i Område Nord och med dess 

länsstyrelser närvarande. 

I slutet av april genomfördes den andra områdesträffen, denna gång med Länsstyrelserna i område Öst. 

I slutet av mars skickade Migrationsverkets GD och SKL:s VD gemensamt ett brev till landets samtliga 

Sveriges kommuner med en allmän och stark appell om att fler kommuner och/eller fler platser i 

kommuner som redan har överenskommelse behövs. Brevet var medvetet och tydligt formulerat för att 

lägga bollen i kommunernas händer att besvara frågan om man var intresserad av mottagande eller ej. 

I slutet av mars, gavs informationen om behovet av platser och länsstyrelsernas draghjälp, vid 

Samverkansdelegationen i Stockholm. 

I slutet av mars genomfördes den första områdesträffen i Syd, med information till länsstyrelserna om 

behovet av platser och behovet av draghjälp

I mitten av mars startade ett Pilotprojekt i Östergötlands län, tanken är att pröva en regionaliserad strategi 

med gemensam planering och överläggning om såväl flyktingmottagandet som Ensamkommande 

barnmottagandet. 

I början av mars 2009 uppdaterades foldern ”Ett gemensamt ansvar”. 

I februari kontaktades samtliga kommuner som tillhandahåller platser, per telefon, för att skapa en 

ögonblicksbild av läget i kommunerna avseende såväl beläggning som åtagande i stort. Syftet var att 

säkerställa att alla platser utnyttjades effektivt och att kommunerna verkligen klarar av den genomströmning 

som platsöverenskommelserna förutsätter. Svaret på bägge frågorna utföll positivt. 

I slutet av januari skickades brev till ankomstkommunerna, med kopia till Länsstyrelserna, med en 

lägesbeskrivning och en prognos om tillkommande platser och förväntningar fram till halvårsskiftet. 

I januari skickades ett brev till ett 10-tal kommuner som sedan reformens genomförande sagt sig vara 

villiga att ta emot ensamkommande barn i mindre omfattning, utan överenskommelse. Syftet var att 

efterhöra deras eventuellt fortsatta intresse för mottagande men också att påbörja en diskussion om ett 

större åtagande i form av platser. 

I januari startade SKL och Migrationsverket tillsammans ett EU-finansierat ERF-projekt ”Ensamkommande 

barn och ungdomar – ett gemensamt ansvar”, med SKL som projektägare och Migrationsverket 

som projektpartner. Leena Andersson (SKL) och Kenneth Karlsson (Migrationsverket) rekryterades 

som projektledare. 

2008 

I november träffade Migrationsverkets ledning styrelsen för SKL för att informera om läget och det 

fortsatta behovet av fler platser. Verket vädjade om hjälp från SKL, dels för att få fram fler platser i 

kommuner som redan har överenskommelse men också för att få igång nya kommuner. 

I oktober startade ett ERF-projekt, ”Projekt Återförening” med Kjell-Terje Torvik, från mottagningsenheten 

i Örebro, som projektledare. Syftet med projektet är att få alla inblandade aktörer att göra mer 

för att återförena barn med sina föräldrar. 

I september 2008 skickades ytterligare en gång brev till både så kallade visst-antal- barn-kommuner och 

till platskommuner, denna gång om behovet av fler platser mot bakgrund av det, återigen, ökade antalet 

sökande. 

I maj skickades brev till kommuner med överenskommelser om mottagande av ett visst antal barn som 

kommuner som ingått muntliga överenskommelser. Syftet med brevet var att få fler kommuner att skriva 

överenskommelser om platser. 

Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde fyra erfarenhetsutbytesdagar 

under april 2008. Vid dessa dagar deltog kommuner som i det läget tog emot ensamkommande barn eller 

som höll på att påbörja ett mottagande. Dagarna var regionalt indelade utifrån Länsstyrelsernas 

regionindelning för att möjliggöra naturligt nätverksbyggande för kommunerna. 

I februari uppdaterades informationsfoldern som Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting 

och Socialstyrelsen tillsammans tagit fram.

2007 

I november gick Migrationsverket ut med en lista på de kommuner som varken tar emot ensamkommande 

barn eller andra flyktingar eller där verket inte har flyktingförläggning. Reaktionen i media och bland 

berörda kommuner blev stark, MEN resulterade i att ett antal av dessa kommuner tecknade 

överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. 

I oktober initierade Migrationsverket en debatt i såväl riks- som lokalmedier om behovet av mottagande i 

kommunerna och bristen på sådana platser. 

Under september genomfördes en rad möten med kommuner och länsstyrelser över hela landet bland 

annat i syfte att presentera de nya ersättningarna till kommuner för mottagande av ensamkommande barn 

och ungdomar, såväl asylsökande som med uppehållstillstånd. 

Migrationsverket, Integrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tog 

tillsammans fram ett informationsmaterial i vilket man samlat de viktigaste delarna avseende ett 

kommunalt mottagande av ensamkommande barn, se länk nedan. 

Vecka 13 genomfördes den första av 6 regionala konferenser tillsammans med Integrationsverket och 

Sveriges Kommuner och Landsting (Växjö 29 mars). Resterande konferenser genomfördes enligt följande: 

Umeå 25 april, Göteborg 10 maj, Stockholm 22 maj, Västerås 24 maj och Malmö 31 maj. 

Under vecka 11 2007 skickade generaldirektörerna för Migrationsverket och Integrationsverket 

gemensamt ett brev till samtliga kommunstyrelseordföranden i Sverige med en vädjan om mottagande 

av ensamkommande barn. Brevet publicerades även i Dagens Samhälle (SKL:s tidning). 

2006 

I början av december gick Migrationsverket ut med ytterligare en skriftlig förfrågan om kommunernas 

möjligheter att ta emot ensamkommande barn, detta igen på grund av att de tidigare kontakterna inte gett 

tillräcklig positiv respons. I och med detta utskick hade samtliga Sveriges kommuner fått minst två 

förfrågningar om mottagande av ensamkommande barn. Även i dessa omgångar följdes kommunkontakterna 

upp per telefon, för besked om mottagande av ensamkommande barn. 

I månadsskiftet augusti-september gick Migrationsverket ut med ytterligare en skriftlig förfrågan om 

kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn, detta med anledning av att de tidigare 

kontakterna inte gett tillräcklig positiv respons. Denna förfrågan skickades till 60 kommuner, de i 

storleksordning efter de 50 största. Samtliga dessa kommuner kontaktades därefter per telefon. 

På grund av för få intresserade kommuner gick Migrationsverket efter denna konferens ut med en 

skriftlig förfrågan om kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn. Denna 

förfrågan skickades till de 50 största kommunerna. Samtliga dessa kommuner har därefter 

kontaktats per telefon. 

Ytterligare en konferens för intresserade kommuner genomfördes i maj i samarbete med SKL. 

Regeringen beslutade den 30 mars om ersättningsnivåerna för reformen. 

Riksdagen beslutade den 8 mars om lagändring med ikraftträdande den 1 juli. 

Efter konferensen fick samtliga Sveriges kommuner en skrivelse från Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) med uppmaning om att anmäla intresse att teckna överenskommelse om boende 

för ensamkommande barn. En (1) kommun svarade.

I januari 2006 anordnade Migrationsverket en konferens för att informera framför allt de 

kommuner i vilka verket bedrev barn- och ungdomsboende om de kommande förändringarna samt 

för att initiera beslutsprocessen i kommunerna. Ett antal kommuner uppgav att de antingen var 

intresserade av verksamhetsövergång av Migrationsverkets befintliga boenden för ensamkommande 

barn eller av att bygga upp egna boenden. Samtliga dessa kommuner meddelade dock 

att de avsåg att avvakta riksdagens beslut om lagändring och regeringens beslut om ersättning 

innan de påbörjade den kommunala beslutsprocessen. Endast två kommuner, Orust och Lessebo, 

har genomfört en verksamhetsövergång av Migrationsverkets boende och personal. En kommun, 

Skellefteå, valde att fortsätta bedriva den kommunala verksamheten. 

2005 

Migrationsverket tillsatte i oktober 2005 en arbetsgrupp med uppdrag att förbereda förändringarna. 

Propositionen avseende reformen överlämnades till riksdagen den 27 oktober 2005.

Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar ... - Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?