Särskrivning. Orsaker och konsekvenser - Skrivihop

Örebro universitet 

Humanistiska institutionen 

Svenska språket 21-40 p 

B-uppsats, 5 p 

Vt 2002 

SÄRSKRIVNING 

Orsaker och konsekvenser 

Jessica Jeppson 

Handledare: Gunilla Söderberg

Innehåll 

1 Inledning s. 3 

1.1 Bakgrund s. 3 

1.2 Syfte och frågor s. 3 

1.3 Tidigare forskning s. 4 

1.4 Avgränsningar s. 4 

1.5 Material och metod s. 5 

2 Resultat s. 5 

2.1 Historik s. 5 

2.2 Orsaker till att svenskar särskriver s. 6 

2.2.1 Påverkan från engelskan s. 6 

2.2.2 Grundskolans läroböcker s. 6 

2.2.3 Förledens längd/ordklasstillhörighet/semantiska tyngd s. 6 

2.2.4 Gestalttext s. 7 

2.2.5 Den nya handstilen s. 7 

2.2.6 Diakritiska tecken s. 8 

2.2.7 Demokratisering och Internet s. 8 

2.2.8 Datorernas stavningskontroll s. 8 

2.2.9 Ologiska/oklara regler s. 8 

2.3 Särskrivning under de senaste decennierna s. 9 

2.4 Konsekvenser s. 9 

2.4.1 Kampen mot särskrivningarna s. 10 

3 Diskussion s. 11 

4 Sammanfattning s. 13 

5 Avslutning s. 14 

Käll- och litteraturförteckning s. 15 

Bilagor I-IV

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

Varför välja att skriva om just särskrivning? Tja, varför inte? Trots allt är särskrivningen det 

vanligaste skrivfelet (Melin 2001 s. 39). Jag känner, att för att vi ska kunna motverka sär- 

skrivning, behövs det en större medvetenhet om vad språkfelet innebär och vilka missförstånd 

som kan uppstå av det. 

Min definition av ordet särskrivning är ’(felaktig) delning av ett sammansatt ord’. 

I Svenska språknämndens bok Svenska skrivregler (2000) står i § 129 (s. 96) att sammansatta 

ord alltid skrivs ihop. Det är den här regeln jag utgår från i mitt arbete. 

Jag kan inte säga exakt hur länge jag har varit irriterad över och intresserad av fenomenet 

särskrivning av sammansatta ord. Det jag vet är att jag i höstas läste en artikel om just sär- 

skrivning och insåg att det här var något jag lagt märke till själv också, men kanske inte tänkt så 

mycket på. Nu fick jag emellertid upp ögonen på riktigt för detta språkfel och sedan dess har 

jag varit en aktiv kämpe mot särskrivning. Det finns ingenting annat som kan irritera mig så 

mycket som när ord, som egentligen ska sitta ihop, skrivs isär. Men kanske det värsta ändå är 

människor som inte ser (eller ens hör!) skillnaden mellan fryst kycklinglever och fryst kyckling 

lever. 

Varför vissa människor inte bryr sig om att lära sig hur man stavar rätt kan jag inte riktigt 

förstå. ”Man förstår ju ändå vad som menas”, har jag hört ett antal gånger. Och visst är det så i 

de flesta fall, men just särskrivning kan ibland ge en helt annan betydelse av orden. Se t.ex. på 

kassamedarbetare sökes och kassa medarbetare sökes, och varför inte rökfritt eller rök fritt 

(jag behöver väl inte nämna att det är det första exemplet i ordparen ovan som är korrekt). 

Särskrivning sätter krokben för den som läser, och ofta måste man läsa om meningen flera 

gånger för att förstå vad som menas. All tid som inte skribenten lägger ner på sitt arbete får 

läsaren ta. Ärligt talat, vad får man för intryck av en författare som visar sådan nonchalans 

gentemot sin publik? 

1.2 Syfte och frågor 

Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför folk delar på sammansättningar när de 

skriver, och hur det ska kunna förhindras. För att undersöka detta har jag ställt följande 

frågor som jag ska försöka besvara: 

1. Vad kan det finnas för orsaker till att människor särskriver sammansatta ord? 

2. Hur vanligt förekommande är särskrivningen och har den ökat de senaste 30 åren? 

3. Vad kan göras för att motverka att särskrivna ord blir en norm i svenskan? 

1.3 Tidigare forskning 

De undersökningar som gjorts om särskrivning är få. De som gjorts är främst studier av 

elevspråk och gäller därför inte bara särskrivning utan även andra språkfel.

Till exempel så har Kent Larsson (1984) gjort en granskning av elevers språk, som han 

skrivit om i sin bok Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk (denna bok har jag tyvärr inte 

fått tag på och den kommer därför inte användas i min uppsats). Ingrid Pettersson (1972) har 

skrivit en uppsats som heter Särskrivning. Analys av ett språkfel (inte heller denna har jag fått 

tag på). 

Som tidigare forskning kan också nämnas Dag Franssons uppsats ”En brun hårig flicka” 

(Språkvård 3/93), Mats Mobärgs artiklar ”Om särskrivning, engelska och gestalttext” 

(Språkvård 1/97) och ”Om gestalttext” (Språkvård 1/98), samt två från varandra fristående 

undersökningar av Anja Porseby (”Särskrivning i annonser”) och Lina Möller (”Får man röka 

om det står ’Rök fritt!’?”), båda publicerade i Språkvård 3/96. I samma tidskrift, nummer 

4/01, finns en artikel av Katharina Hallencreutz: ”Skyll på längden, inte på engelskan”. 

Det är dessa ovannämnda artiklar jag kommer att använda som litteratur i denna uppsats. 

1.4 Avgränsningar 

Jag har valt att inte göra någon skillnad på horisontell och vertikal särskrivning, så mitt arbete 

omfattar bägge typerna. Horisontell särskrivning är när en sammansättning skrivits med 

mellanslag mellan ordlederna, men där båda lederna står på samma rad i texten. Vertikal sär- 

skrivning är sådana som skrivits isär över två eller flera rader utan bindestreck, till exempel: 

VETE 

MJÖL 

För att begränsa ämnet har jag valt att inte behandla det som Britta Eklund (1986 s. 22) i 

sin artikel ”Om särskrivning av sammansatta ord” kallar horisontell särskrivning med binde- 

streck (d.v.s. stavning av typen data-skärm istället för den korrekta formen dataskärm). Jag 

tänker heller inte ta upp särskrivning av de ord som kan skrivas både ihop eller isär och där 

båda varianterna är godkända enligt Svenska Akademiens ordlista och Svenska språknämnd- 

ens skrivregler (t.ex. förresten/för resten), och likaså inte sammansatta ord med identiska 

efterleder och där den första efterleden ersätts med ett streck (sön- och helgdagar). Slutligen 

behandlar jag heller inte sammansättningar av svenska och främmande ordled. 

1.5 Material och metod 

Jag har sökt efter böcker om särskrivning men inte hittat några. Mitt material består därför till 

största delen av artiklar (se ovan, avsnitt 1.3) från Svenska språknämndens tidning Språkvård, 

och dessa artiklar är främst baserade på undersökningar som gjorts bland grundskoleelever. En 

del information kommer från Skrivihop.nu, en organisation mot särskrivning. De använder 

Internet för att nå ut till folket och adressen till deras hemsida är www.skrivihop.nu. Jag har 

även, över Internet, gjort en intervju med Enar Persson (se bilaga I), en av grundarna av 

Skrivihop.nu. Han är utbildad arkitekt och när jag frågade varför en arkitekt intresserar sig för 

språkfrågor svarade han: ”Det är vi som inte är fackfolk osm [sic!] måste bry oss!” Skriv- 

ihop.nu har drygt 15 000 medlemmar och bekämpar särskrivningar bland annat genom ”taktisk

mini-affischering.” Detta innebär att medlemmarna sätter upp röda klisterlappar där 

särskrivning hittas. Klisterlapparna varnar för språkfelet i fråga och hänvisar till hemsidan. 

Jag kommer i avsnitt 2, utifrån materialet, att först ge en kort bakgrundshistorik till sär- 

skrivning och sedan redovisa olika synvinklar på fenomenet (teorier om vad det kan finnas för 

orsaker till att människor skriver isär). Ingen vet riktigt varför särskrivning uppkommit, och 

det som presenteras i denna uppsats är mest spekulationer och inte rena fakta, även om det 

ligger forskning och undersökningar bakom. 

Under rubriken Diskussion i avsnitt 3 diskuterar och analyserar jag de olika teorierna som 

tagits upp i avsnittet innan. Slutligen finns en sammanfattning av uppsatsen i avsnitt 4.

2 Resultat 

2.1 Historik 

Reglerna för hur sammansatta ord ska stavas har inte alltid varit desamma som idag. Hallen- 

creutz (2001 s. 4) nämner i sin artikel att före 1800-talet skrevs sammansättningar ofta isär, 

men ibland ihop, och då gärna med stor begynnelsebokstav på både för- och efterled (ex. 

Kellgren: VisdomsGudinnor och VitterhetsIdkare). Emellanåt användes även bindestreck 

mellan ordets båda leder. 

I början på 1800-talet stadgades skrivspråksnormen och man skrev ihop sammansatta ord, 

även om vissa fortfarande praktiserade särskrivning. Ett drygt halvsekel senare har frågan om 

särskrivning dykt upp, hävdar Hallencreutz (ibid.), och hänvisar till Nils Linders språkriktig- 

hetshandbok Regler och råd från 1886, där författaren säger att sammansatta ord inte får 

skrivas isär. 

Lars Melin däremot, hävdar i sin artikel ”Binär språkvård” (Språkvård 1/01 s. 38) att det 

var först på 1960-talet som man började tala om delning av sammansatta ord som ett problem, 

och att det under 1970-talet var det mest förekommande skrivfelet bland svenska skolelever. 

2.2 Orsaker till att svenskar särskriver 

Vad kan det finnas för grund till att svenska språkbrukare skriver isär sammansatta ord? I 

artiklarna som jag baserar denna uppsats på, tas flera möjliga skäl till språkfelet upp. Till 

exempel nämns påverkan från engelskan, grundskolans läroböcker, förledens ordklass- 

tillhörighet och gestalttext (Hallencreutz 2001 s. 5; Fransson 1993 s. 15; Mobärg 1997 s. 20). 

2.2.1 Påverkan från engelskan 

En vitt spridd teori om varför man delar på sammansättningar är påverkan från engelskan. I 

detta språk kan man skriva sammansatta ord på tre olika sätt, nämligen hopskrivning, sär- 

skrivning och bindestreck. Vilken av dessa varianter som gäller beror på vilket ord det är 

(Mobärg 1997 s. 22). 

Möller (1996 s. 27-28) skriver: ”… medför kanske alla engelska särskrivna uttryck att vi 

blir avtrubbade och på så viss [sic!] indirekt påverkade” och fortsätter tankegången med att 

påpeka att från att inte reagera på särskrivna ord är inte steget långt till att själv göra samma 

skrivfel. 

En annan viktig aspekt är att engelsklärare i Sverige oftare tar upp vilka stavningsregler som 

gäller vid sammansättningar i språket i fråga, än vad svensklärare gör. Lärare i svenska språket 

tar inte alltid upp den okomplicerade regel vi har i vårt språk - att sammansatta ord skrivs 

ihop – förmodligen på grund av att den är så självklar (Mobärg 1997 s. 23). 

2.2.2 Grundskolans läroböcker 

På lågstadiet får man lära sig hur ord sätts ihop, genom att bindestreck är utskrivna mellan 

sammansättningens leder, t.ex. sol-ros. Detta underlättar för eleverna att se vad det står, och

den här typen av pedagogik har funnits i svenska läroböcker sedan förra sekelskiftet. Elev-erna 

får också i sina skrivövningar lära sig att själva sätta bindestreck mellan ordlederna (Möller 

1996 s. 28; Melin 2001 s. 38-39; Hallencreutz 2001 s. 9). 

2.2.3 Förledens längd/ordklasstillhörighet/semantiska tyngd 

Substantiv är enligt Hallencreutz (2001 s. 5) den största gruppen ord som råkar ut för sär- 

skrivning. Enligt de siffror hon kom fram till i sin studie av uppsatser, skrivna av elever på 

mellanstadiet, så består 60% av alla särskrivna ord av substantiv. I sin undersökning har hon 

sedan delat in dessa ord i fem grupper utifrån förledens ordklasstillhörighet. Då hon gjorde 

detta upptäckte hon att den största gruppen särskrivningar var de substantivsammansättningar 

som har substantivisk förled. På sidan 6 i artikeln säger Hallencreutz att hon tror att detta kan 

bero på att just orden med substantivisk förled ofta har längre förled än andra sammansatta 

ord. Till exempel verbförleder, säger hon, är till 90% enstaviga, och detta bidrar troligen till att 

dessa ord inte råkar ut för särskrivning lika ofta (Hallencreutz 2001 s. 7). 

Även Lars Melin skriver i sin artikel ”Binär språkvård” (2001 s. 39) att det oftare är en 

sammansättning med substantivisk förled som skrivs isär. Det beror på att denna typ av 

ordled ofta är semantiskt tung, och har större självständighet. Han skriver: ”… flerstaviga 

förleder [särskrivs] hellre än andra ordklasser och flerstaviga förleder hellre än enstaviga, och 

lexikaliserade sammansättningar löper mindre risk för särskrivning än produktiva.” 

Ännu en faktor som har med detta att göra är hela sammansättningens längd. Britta Eklund 

(1986 s. 23) som är lärare i grundskolan skriver att när hon frågat eleverna varför de skrivit isär 

sammansatta ord, har de svarat att de tyckte att ordet annars blev så långt. 

2.2.4 Gestalttext 

I sin uppsats ”Om gestalttext” (1998 s. 10) skiljer Mats Mobärg på gestalttext och kon- 

ventionell text. Gestalttexten är sådan text som vi ser i företagslogotyper och rubriker, på 

reklamaffischer och produktförpackningar. Den är gestaltbaserad, därav namnet. Konvention- 

ell text är idébaserad brödtext, till exempel på baksidan av en varuförpackning eller inne i en 

uppsats (Hallencreutz 2001 s. 8; Mobärg 1998 s. 10). De båda texttyperna har enligt Mobärg 

(s. 13) olika normsystem och dessa system motstrider varandra. 

Mobärg påpekar att orsakerna till särskrivning i gestalttext är många. Framför allt handlar 

det om vilket visuellt intryck texten ger. Den ska väcka uppmärksamhet, och för att göra det 

ska den ha en stavning som folk reagerar på (Mobärg 1997 s. 20, 22; Mobärg 1998 s. 13). 

Möller (1996 s. 27) skriver angående särskrivning i reklamtext att bindestreck här av någon 

anledning anses vara fult. 

Catharina Grünbaum (1998 s. 5) kommenterar gestalttextens grafiska hyss på följande sätt: 

”Allt är kanske tillåtet, bara det blir snyggt, vackert, fräckt eller slående.” Längre fram i artik- 

eln (s.7) skriver hon att de skrivsätt som bryter mot reglerna, i längden leder till förvirring 

bland språkbrukarna.

2.2.5 Den nya handstilen 

I början på 1970-talet introducerades i svenska skolor den nya handstilen. Jämfört med den 

äldre handstilen är denna luftigare och binder samman bokstäverna i mindre utsträckning, och 

det skulle då vara lättare att skriva isär sammansatta ord. Denna möjligen bidragande orsak till 

särskrivning gäller förstås endast handskrivna texter (Hallencreutz 2001 s. 9; Möller 1996 

s. 28). 

2.2.6 Diakritiska tecken 

Diakritiska tecken är till exempel ringar och prickar över bokstäver och finns alltså bl.a. i 

svenskans å, ä och ö. Dessa kan på följande sätt (i handskrift) leda till att ord särskrivs: 

”… förleden skrivs, de diakritiska tecknen sätts ut och efterleden skrivs” och då kan det bli så 

att skribenten omedvetet gör ett mellanrum mellan ordlederna (Hallencreutz 2001 s. 7). 

2.2.7 Demokratisering och Internet 

En aspekt, som inte tagits upp i någon av artiklarna jag läst, utan bara kommit upp i min inter- 

vju med Enar Persson från Skrivihop.nu (bilaga I), är demokratiseringen de senaste 50 åren. 

Allt fler (oavsett hur bra de är på att stava) når ut med sina texter, och Internet har en stor roll 

i den ökade spridningen av texter, även om det självklart inte är den enda orsaken till ökning-en 

(http://skrivihop.nu/ursprung, se även bilaga II). Det finns inga belägg för denna teori, men det 

är en intressant tanke. 

2.2.8 Datorernas stavningskontroll 

I det moderna IT-samhället finns en del hjälpmedel som kan bistå osäkra skribenter. Vi 

har till exempel skrivprogrammens stavningskontroll, som är tänkt som assistans vid ord- 

behandling, men som kan få förödande effekter om skribenten litar för mycket på den 

(http://skrivihop.nu/ursprung, se även bilaga II). 

I Svenska skrivregler (2000 § 22) varnar författarna för att stavningsprogrammen missar 

fel i texten samtidigt som de ibland ändrar en felfri formulering. Stycket om stavningskontroll 

avslutas med orden: ”Datorns språkkontroll måste därför alltid kompletteras med en mänsklig 

kontroll.” 

2.2.9 Ologiska/oklara regler 

Egentligen är det kanske fel att tala om ologiska regler när det gäller sammansättningar i 

svenskan. Som redan nämnts i avsnitt 2.2.1, har till exempel engelskan tre olika sätt att skriva 

denna typ av ord. Svenskan har faktiskt bara en: sammansatta ord skrivs alltid ihop (Svenska 

skrivregler 2000 § 129). Visst finns det en del undantag som kanske kan ses som ologiska, 

men de är som sagt undantag snarare än regel. 

Det är inte underligt om yngre människor lättare blir påverkade av den ökande trenden att 

särskriva sammansättningar än vad äldre, mer erfarna språkbrukare blir. Det är viktigt att 

skoleleverna läser och skriver mycket (Eklund 1986 s. 24).

Några exempel som kan vara kluriga och kanske kan tyckas förvirrande: Kalle Anka-tidning, 

på gatan-pris, (http://skrivihop.nu/exempel/tveksamma.php, se även bilaga III). 

2.3 Särskrivning under de senaste decennierna 

Kent Larsson redovisar i sin bok Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk (1984) vad han 

kommit fram till i sin studie av högstadie- och gymnasieelevers skoluppsatser från 1977/78. 

Undersökningen visar att 10% av språkfelen i elevernas uppsatser är särskrivningar. 

Fenomenet hamnade i undersökningen på fjärde/femte plats av de olika språkfel som hittades 

(Möller 1996 s. 27). 

Ett drygt decennium senare gjorde Katharina Hallencreutz en ny undersökning av mot- 

svarande texter från 1989, och kom fram till att särskrivningarna nu utgjorde 30% av språk- 

felen och därmed hamnade på första plats av elevernas olika språkfel (Möller 1996 s. 27; 

Hallencreutz 2001 s. 5). 

Dag Fransson (1993 s. 15-18) redovisar i sin artikel en undersökning han gjort. Den är 

baserad på 100 elevuppsatser från ett standardprov i svenska i årskurs 9. Två skolor i Göte- 

borg är det som uppsatserna är tagna ifrån, och resultatet Fransson kommit fram till är att två 

tredjedelar av eleverna i undersökningen hade särskrivit sammansatta ord. Utöver undersök- 

ningen av elevuppsatser har han dessutom skickat ut en enkät till lärare i 15 högstadieskolor i 

samma stad. Av de 39 lärare som svarade på enkäten angav 20 att de noterat att många elever 

särskriver sammansatta ord. På frågan om särskrivningen ökat med åren skrev 26 att de tyckte 

att så var fallet, medan 6 ansåg att det inte varit någon ökning i särskrivningen. 

Kan vi av dessa tre undersökningar dra den slutsatsen att förekomsten av särskrivning ökat 

lavinartat mellan 1977/78 och 1993? Man kan kanske inte riktigt jämställa undersökningarna, 

eftersom de garanterat inte är exakt likadant gjorda. Vi vet heller inte hur det ligger till med 

skolelevers språkfel idag, men visst kan vi generalisera lite och säga att särskrivning troligen 

har blivit vanligare under de senaste 30 åren. Jag tycker i alla fall att det skulle vara mycket 

intressant att se en undersökning av skolelevers språk idag, år 2002. 

2.4 Konsekvenser 

Kommer särskrivna sammansättningar bli en ny norm i svenskan? I så fall mister vårt språk en 

distinktion som särskrivning eller hopskrivning av ett ord kan ge. Fredrik Lindström tar upp 

detta i sin bok Världens dåligaste språk (2000 s. 106) och säger att det sammansatta ordet står 

för ett etablerat begrepp, medan så inte är fallet med särskrivningen. För att belysa detta ger 

han ett exempel med orden små kakor och småkakor. Alla små kakor är ju faktiskt inte 

nödvändigtvis småkakor. 

Jag tycker det vore hemskt om särskrivning togs upp av allt fler och så småningom blev det 

rätta sättet att skriva ett sammansatt ord. Men vad kan göras för att förhindra detta? Det tar 

jag upp i nästa avsnitt. 

2.4.1 Kampen mot särskrivningarna

Artiklarna om särskrivning som jag hittat i Språkvård är förvisso välskrivna och baserade på 

noggranna undersökningar och forskning, men de når tyvärr inte ut till de vanliga språkbruk- 

arna: de som inte prenumererar på tidskriften, de som inte har akademisk utbildning i svenska 

språket, de som inte ens vet vad särskrivning är. Det är här som Skrivihop.nu kommer in i 

bilden. 

Målet för Skrivihop.nu är att se till att särskrivningar aldrig blir accepterat av folket. För 

att nå detta mål har de ilsket röda klisterlappar som varnar för särskrivning. Dessa kan be- 

ställas av medlemmarna till självkostnadspris, och ska sättas upp varhelst språkfelet hittas. 

Dessutom går det att köpa tröjor med organisationens logga tryckt framtill. Förutom detta 

ställer staben upp på intervjuer samt håller föredrag om särskrivning. Intervjuerna har lett till 

åtskilliga artiklar i diverse tidningar, bl.a. kan nämnas Sydsvenska Dagbladet (2001-01-26), 

Västerbottningen (2001-08-15) och Lärarnas tidning (nr. 6/01). Även själva hemsidan 

(www.skrivihop.nu) fungerar som vapen mot språkfelet i fråga med debattforum, gästbok 

och e-postlistor. De har också en svart lista, där det står vilka stora varumärken som inte 

praktiserar hopskrivning av sammansatta ord, och som därför borde bojkottas av med- 

lemmarna. Här finns till exempel KF/Coop på grund av sina produkter vitlöks baguette, ham- 

burger dressing, kardemumma skorpor, med flera (http://skrivihop.nu/aktioner/ svarta.php, 

se även bilaga IV). 

Enar Persson skriver i min intervju med honom (bilaga I) att det, utöver de redan nämnda, 

finns andra redskap som borde användas överallt, nämligen humor, grupptryck, korrektur- 

kultur och teknik. Humor, t.ex. genom att till alla på arbetsplatsen skicka ett e-postmed- 

delande där man skämtar om särskrivning. Det skulle vara ett sätt att få sina arbetskamrater att 

bli uppmärksamma på fenomenet särskrivning redan innan det inträffat; grupptryck eftersom 

man inte vill göra bort sig inför de andra i gruppen (speciellt inte efter e-postmeddelandet som 

alla läst). Korrekturkultur, att man gör det till en vana att korrekturläsa varandras texter, och 

teknik - att man lär sig att stänga av datorns rättstavningskontroll (och istället litar till sig 

själv). 

Både Fransson (1993 s. 15) och Eklund (1986 s. 24) förespråkar ökad läs- och skrivträning 

i skolorna, medan Mobärg (1997 s. 25) utöver detta även föreslår att man tidigt gör folk med- 

vetna om skillnader mellan engelska och svenska stavningsregler samt hur gestalttext och 

konventionell text skiljer sig från varandra.

3 Diskussion 

Jag har nu presenterat ett stort antal teorier om varför särskrivning kan ha uppkommit. 

Uppenbart är det för mig att ingen orsak ensam kan vara den utlösande faktorn till alla 

sammansatta ord som blir särskrivna. I det här avsnittet ska jag titta närmare på de olika 

teorierna och diskutera deras trovärdighet. 

Att engelskan under de senaste hundra åren har påverkat vårt språk i allt större utsträck- 

ning än tidigare är allmänt känt. Nya begrepp lånas dagligen in direkt från engelskan, utan 

översättning eller bearbetning så att ordet anpassas till svenskt böjningsmönster. Förutom att 

jag anser detta vara ett allvarligt hot mot svenskans status i Sverige, tror jag också att inlån- 

ingen leder till en ökad förvirring bland språkbrukarna. Som redan nämnts har engelskan tre 

olika sätt att skriva sammansättningar, så det vore ju inte konstigt om svenska elever påverkas 

av detta och stavar fel när de skriver på sitt modersmål. Å andra sidan kan man ju tycka att 

ungdomar i Sverige rimligtvis inte kan vara så bra på engelsk stavning att de tar efter samma 

mönster när de skriver svenska. En intressant sak när det gäller detta, är vad Mobärg skriver i 

”Om särskrivning, engelska och gestalttext” (1997 s. 23), nämligen att hopskrivning av ord 

som ska vara särskrivna är ett av de vanligaste fel svenskar gör när de skriver engelska! Det 

hela är mycket besynnerligt och motsägande. 

När det gäller lågstadiets läroböcker som lär oss att skriva orden med bindestreck mellan 

lederna, så är jag skeptisk till att detta kan vara någon betydande faktor när det gäller särskriv- 

ning. Som redan angetts i avsnitt 2.2.2 så har den här pedagogiken funnits i svenska läro- 

böcker sedan förra sekelskiftet, men det var inte förrän på 1960- och 70-talen som problemet 

särskrivning blev så pass vanligt att man började uppmärksamma det. Sedan är det ju också 

så att eleverna med en gång får lära sig att bindestrecket visar på att orden hör ihop, och att 

de ska skrivas ihop när bindestrecket tas bort. Men visst, den här pedagogiken kanske inte 

direkt motverkar särskrivning heller. 

Hur förleden ser ut och hur stor semantisk tyngd den har, tror jag är en viktig faktor för 

skribenter som känner sig osäkra på hur sammansättningar ska stavas. Om förleden känns 

betydelsefull och nästan självständig så kan det mycket väl hända att en tveksam författare 

kanske hellre väljer att skriva isär lederna i sammansättningen. Dessutom blir ju ett samman- 

satt ord gärna väldigt långt, och det kanske inte ser så bra ut i vissa skribenters ögon. 

Gestalttext, som möter oss alla dagligen på diverse varuförpackningar, affischer och i 

annonser påverkar oss förmodligen mer än vi tror. Eftersom skaparna av gestalttexten mer 

ser till vilket synintryck som texten ger än till språkriktighetsregler, är det inte så konstigt att 

det vimlar av särskrivningar i denna typ av texter. Oftast vet skaparna bakom reklamen precis 

vilka regler som gäller i svenskan, men de gör det medvetna valet att prioritera textens ut- 

seende. De språkbrukare som redan är osäkra på vårt språks regler för sammansättningar, blir 

ju inte direkt mindre tveksamma när de ser både hop- och särskrivning av ordtypen i fråga. 

Personligen känner jag att gestalttextens särskrivningar är de enda som jag möjligen kan 

tänka mig att tolerera. Jag anser att det på den här nivån i språket finns andra riktlinjer än

ena konventionella språkriktighetsregler, och att särskrivning i gestalttext (och endast här) 

faktiskt kan tänkas fylla någon sorts funktion. 

Hypotesen om den nya handstilen tror jag inte mycket på. Även om den handstil som nu 

lärs ut i svenska skolor inte binder samman orden såsom äldre handstil, så kan det omöjligen 

vara någon orsak till särskrivning. Stilen är ingen bra förklaring ens vid handskrift, och den 

fungerar ju över huvud taget inte vid ordbehandling på dator. Och vi vet ju att särskrivning 

sker i maskinskrivna texter likaväl som i handskrivna. 

En liknande diskussion kan föras angående de diakritiska tecknen. De flesta texter författas 

ju nu för tiden på datorer och där kan inte denna faktor ha någon som helst betydelse. Att sär- 

skrivning (i handskrift då, självklart) skulle kunna bero på att man sätter en ring eller en prick 

över en bokstav tycks mig väldigt långsökt, men man ska väl inte avfärda någon teori helt. 

Med Internets spridning kan alla, även de mindre språkligt begåvade, nå ut till allmän-heten. 

Det finns ingen som kontrollerar att det som sprids på nätet är rättstavat och följer alla 

svenskans språkregler. Troligt är att detta leder till att ett språkfel som kanske inte var riktigt 

lika utbrett tidigare nu får större spridning. Eller också är det helt enkelt på det viset att sär- 

skrivningen inte alls ökat sedan Internet nått de svenska hemmen, utan att det bara känns så 

eftersom det är mer synligt och påtagligt nu. I vilket fall som helst kan Internet omöjligt vara 

en orsak till uppkomsten av särskrivning från första början. 

Under tiden som jag skrivit denna uppsats har jag regelbundet med hjälp av datorns stav- 

ningsprogram kontrollerat att jag inte gjort några sådana fel. Jag måste medge att stavnings- 

kontrollen verkligen har hittat en del små slarvfel som jag råkat göra, men de flesta ord som 

datorn hakat upp sig på är riktiga ord, godkända enligt Svenska Akademiens ordlista, samt en 

del ovanliga efternamn. Faktum är att datorn ironiskt nog ville ändra stavningen på självaste 

ordet rättstavat (till rättstävat)! Så om jag inte redan vetat att man ska ta stavningsprogramm- 

ets råd med en nypa salt, hade jag nu lärt mig att lita mer till min egen språkkänsla än till en 

maskin. Jag tror att många som är tveksamma när det gäller stavning tar för givet att datorn vet 

bäst när den vill ändra stavningen av ett i dokumentet skrivet ord. Jag anser att det enda som 

kan råda bot på datorns enväldiga makt över språkbrukarna är att höja självförtroendet och 

trotsa Jantelagen när det gäller modersmålet. Det är framför allt för oss själva som vi måste 

bevisa att vi kan om vi vill. 

Slutligen tar jag nu upp och synar hypotesen om att de ologiska (?) stavningsreglerna för 

sammansättningar i svenskan kan leda till särskrivning. Med risk för att verka tjatig vill jag 

ändå påminna om att basregeln är att sammansatta ord skrivs ihop. Undantagen från denna 

regel är få och kan nästan läras utantill, så de är ingen ursäkt för att rättfärdiga särskrivning. 

Med andra ord, denna teori tror jag inte mycket på. Är det däremot så att folk särskriver 

därför att reglerna tycks dem oklara, så är det en annan sak. Som jag ser det formas svenska 

folkets rättstavningskänsla i grundskolan, och därför har svensklärarna ett stort ansvar för att 

se till att eleverna lär sig vad som är rätt och fel. Om nu särskrivning är ett skrivfel som ökat 

bland svenskarna under de senaste decennierna, måste regeln för hur sammansatta ord ska 

skrivas tidigt förklaras. Den är ju trots allt väldigt elementär.

4 Sammanfattning 

Ända fram till slutet av 1800-talet var reglerna oklara om sammansatta ord skulle skrivas 

ihop eller isär. När skriftspråksnormen stadgades och sammansättningar skrevs ihop uppstod 

problemet med särskrivning. Sedan dess tycks språkfelet bara ha ökat. Att det kan bero på 

engelsk påverkan (eftersom man i engelskan i stor utsträckning skriver isär sammansätt-ningar) 

är en utbredd teori, som jag delvis kan hålla med om verkar rimlig. Andra troliga faktorer 

förefaller mig vara till exempel förledens ordklasstillhörighet, längd och semantiska tyngd. 

Enligt flera av mina källor förekommer särskrivning i 60% av fallen i just samman-sättningar 

med substantivisk förled. Det är en typ av förled som ofta är lång och har stor självständighet, 

vilket kan förleda en osäker skribent att lämna mellanrum mellan ordlederna. En annan orsak 

tror jag är reklamspråkets speciella sätt att ignorera vissa stavningsregler som finns i svenskan. 

Eftersom de som skriver annonser och designar varuförpackningar och företagslogotyper vill 

väcka läsarens uppmärksamhet, måste de prioritera synintrycket före språkreglerna. Självklart 

påverkar det oss språkbrukare när vi överallt ser de särskrivna sammansättningarna, och det är 

inte mer än logiskt att tänka sig att den som inte har fått lära sig vilka regler vi har i svenskan 

lätt tar efter särskrivning. 

Det finns flera andra teorier om orsakerna bakom särskrivning, men de jag tagit upp ovan 

är, enligt min uppfattning, de troligaste. Förmodligen finns det inte bara en enda bakom- 

liggande faktor, utan det är snarare fråga om samverkan mellan flera olika omständigheter. 

För att förebygga särskrivning och motverka att språkfelet i framtiden blir en ny norm 

behövs tydliga direktiv från svensklärare i grundskolan, så att eleverna vet vilka regler som 

gäller. Dessutom måste vi våga slå av datorns stavningskontroll och istället lita på vårt eget 

omdöme om vad som är språkriktigt. Trots allt hakar datorn oftare upp sig på korrekta ord 

än den gör på felaktiga! 

Organisationen Skrivihop.nu, som endast intresserar sig för att bekämpa särskrivning, 

använder sig i sin kamp bland annat av hemsidan (www.skrivihop.nu) med debattforum och e- 

postlistor. Men framför allt sätter organisationens medlemmar upp ilsket röda klisterlappar 

som varnar för särskrivning varhelst de finner det nämnda skrivfelet. 

5 Avslutning 

Teorierna kring särskrivning är nästan lika många som antalet språkforskare och lärare som har 

satt sig in i frågan. Även om något entydigt svar ännu inte finns på frågan varför vissa 

svenskar skriver isär sammansatta ord, hoppas jag att jag med denna uppsats ha rätat ut 

åtminstone en del frågetecken kring fenomenet särskrivning. Och vem vet, kanske har jag 

till och med hos mina läsare lyckats väcka några tankar om språket.

Käll- och litteraturförteckning 

Otryckta källor 

Intervju över Internet (icq) med Enar Persson (Skellefteå), arkitekt och en av grundarna av 

Skrivihop.nu. 2002-04-30 (bilaga I). 

Internetsidan http://skrivihop.nu/ursprung, 2002-05-12 (bilaga II). 

Internetsidan http://skrivihop.nu/exempel/tveksamma.php, 2002-05-12 (bilaga III). 

Internetsidan http://skrivihop.nu/aktioner/svarta.php, 2002-05-17 (bilaga IV). 

Litteratur 

Eklund, Britta (1986), ”Om särskrivning av sammansatta ord.” Språkvård 2/86, s. 22-24. 

Arlöv. 

Fransson, Dag (1993), ”En brun hårig flicka.” Språkvård 3/93, s. 14-18. Arlöv. 

Grünbaum, Catharina (1998), ”Grafiska hyss – ett fall för språkvården?” Språkvård 1/98, 

s. 5-9. Arlöv. 

Hallencreutz, Katharina (2001) ”Skyll på längden, inte på engelskan.” Språkvård 4/01, 

s. 4-9. Trelleborg. 

Lindström, Fredrik (2000), Världens dåligaste språk. Danmark: Albert Bonniers Förlag AB. 

Melin, Lars (2001), ”Binär språkvård.” Språkvård 1/01, s. 35-40. Trelleborg. 

Mobärg, Mats (1997), ”Om särskrivning, engelska och gestalttext.” Språkvård 1/97, 

s. 20-26. Arlöv. 

Mobärg, Mats (1998), ”Om gestalttext.” Språkvård 1/98, s. 10-14. Arlöv. 

Möller, Lina (1996), ”Får man röka om det står ’Rök fritt!’?” Språkvård 3/96, 

s. 26-30. Arlöv. 

Porseby, Anja (1996), ”Särskrivning i annonser.” Språkvård 3/96, s. 24-26. Arlöv.

Svenska Akademien (1998), Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 

Norge: Norstedts Ordbok. 

Svenska språknämnden (2000), Svenska skrivregler. Falköping: Liber AB.

Bilaga 

icq-intervju mes skrivihop.nu 

Jessi (1:59 PM) : 

God eftermiddag. 

Enar (1:59 PM) : 

Hej 

Jessi (2:01 PM) : 

Först kanske jag ska berätta lite mer om mig själv. 

Jag heter Jessica Jeppson och läser Svenska Språket B på Örebro univeristet. Jag håller just nu på och skriver 

min b-uppsats om särskrivning av sammansatta ord. 

Enar (2:01 PM) : 

OK. Om hela fenomenet eller om bara ngn del? 

Jessi (2:01 PM) : 

Om hela fenomenet. 

Jessi (2:03 PM) : 

Min första fråga måste ändå bli: varför startar en arkitekt en hemsida mot särskrivning?? 

Enar (2:03 PM) : 

Just. Okej, ja, jag heter alltså Enar, är 27 år om några dagar. Jag är arkitekt men vill inte rita hus så jag jobbar 

som trädoktorand. Ingen akademisk språkutbildning 

Enar (2:04 PM) : 

För att han är arkitekt (eller; arkitektstuderande som jag var då) och för att hans kamrater var datortekniker och 

programmerare. Det är vi som inte är fackfolk osm måste bry oss! 

Jessi (2:05 PM) : 

Okej... måste säga att hemsidan är bland det bästa jag har varit inne på på nätet. Jag skrattar alltid så jag gråter 

åt alla dumma missförstånd det kan bli av särskrivningar. 

Enar (2:06 PM) : 

Vi hade var för sig irriterat oss på fenomenet och dessutom läste jag en liten notis i FNA (Flashback News 

Agency) om deras särskrivningar. Och då tyckte vi att detta skulle kunna vara ett kul propagandaexperiment som 

borde vara genomförbart på webben. Vi trodde nog att vi skulle kunna få ihop 100 medlemmar. 

Jessi (2:07 PM) : 

Ja, ni har ju verlkigen överträffat era egna förväntningar, då. 

Enar (2:07 PM) : 

Jo, och "helvetet" - senaste inlägget är rätt bra när man ska förklara för folk, både besserwissrar och dödliga. 

Jessi (2:07 PM) : 

Ja, det var en tydlig bild. 

Enar (2:07 PM) : 

Typ. Lagom till vlet är vi nog större än folkpartiet. 

Jessi (2:08 PM) : 

Men ni har väl fackfolk också som jobbar med hemsidan? Någon måste ju kolla så ni inte gör några andra 

språkfel på hemsidan och så? 

Enar (2:08 PM) : 

Vårt största problem är ju annars just de riktiga besserwissrarna, de som vägrar prata med någon som inte vet när 

man ska använda "före" resp. "efter". 

Enar (2:09 PM) : 

Faktum är att vi har några språkfel (eller iaf ord som inte finns) på sidan jsut för att fånga besserwissrarna. 

Jessi (2:09 PM) : 

Jo, jag har sett det... ni använder er rätt mycket av (elak) ironi på hemsidan, framför allt bland "Vanliga frågor". 

Enar (2:10 PM) : 

Men visst, ett av våra argument är ju just att en rättskriven text är en lättläst text (man slipper åka puckelpist) så 

det klart vi försöker skriva någorlunda rätt. 

Enar (2:10 PM) : 

Vanliga frågor är vår elakventil - där kan vi svara elakt på frågor utan att göra det mot någon person. 

Jessi (2:11 PM) : 

Vad är målet med hemsidan? 

Enar (2:11 PM) : 

(Som du märker skriver jag som en kratta när jag skriver på datro) 

Jessi (2:11 PM) : 

Det är lugnt, jag är van att läsa särskrivningar och det här är inte värre än det ;-) 

Enar (2:12 PM) : 

Målet: 

Att skapa en tillräckligt stark lobbygrupp som gör att särskrivningar aldrig blir accepterat av folket. 

Det är nämligen vi dödliga som bestämmer vad som står i SAOL om 10 år. 

Enar (2:12 PM) :

(Om det blir svårt ändå: http://helgo.net/e/tjoller/latvia.shtml) 

Jessi (2:13 PM) : 

Sant. Och tröjorna och klisterlapparna är en del av det? 

Enar (2:13 PM) : 

Japp. Ett sätt att föra kampen ut på gatorna! 

Jessi (2:14 PM) : 

Har ni några andra sätt att motverka särskrivning? 

Enar (2:14 PM) : 

Tröjorna för oss återigen tillbaks till BW:arna; Mååånga har hört av sig och tyckt att "det ska stå "enbart", inte 

"bara" på dem. De är fariséer som tror att de har rätt, men som sagt vad som är rätt avgörs av folket. 

Enar (2:15 PM) : 

Andra sätt: 

Jo, vi har bl a föreläst på journalistutbildningen i Kalix. 

Jessi (2:16 PM) : 

Något annat? 

Enar (2:16 PM) : 

Men egentligen kan man väl säga att vi har tre officiella vapen: hemsidan + debatter där, klistermärkena + 

tröjorna, och att ställa upp i allehanda intervjuer ;-) 

Jessi (2:18 PM) : 

Ja, jag har sett att ni har en del artiklar i arkivet där ni intervjuats. Det är ju jättebra att nå ut till folket och göra 

dem medvetna om problemet. 

Enar (2:18 PM) : 

Sedan finns det ju alla vapen som bör etableras överallt: humor, korrekturkultur, teknik och grupptryck. 

Jessi (2:19 PM) : 

Tor du/ni att särskrivningen ökat på senare år? 

Enar (2:20 PM) : 

Humor - att först av allt skicka runt ett roligt mejl till alla på jobbet. Innan det har skett. Då blir det lättare att 

hänvisa till. 

Grupptryck - humorn skapar ett tryck att inte göra bort sig för gruppen. 

korrekturkultur - etableera en kultur av att korrläsa varandras alster 

teknik - lär er slå av autorättstavning i WOrd, lär er förlänga ord när ni sms:ar etc etc 

Enar (2:21 PM) : 

Tror jag: 

Nä. Inte egentligen. Däremot har den blivit synligare iochmed vad vi kallar "demokratisering"; att fler som 

skriver syns idag och att fler vågar skriva offentligt. Ytetrst positivt. 

Jessi (2:22 PM) : 

Så det är helt enkelt så att särskrivningen syns mer nu än förr eftersom även de "mindre språkligt begåvade" får 

synas? 

Enar (2:23 PM) : 

Kanske. Det har jag dock inga beläg för, rent vetenskapligt. Skulle vara kul att se en utrednign p ådet. 

Enar (2:24 PM) : 

Men; iochmed att de syns mer idag öker ju risken för att de ska öka. Det man ser lär man ju av. 

Fler SS på gatorna, fler SS i ens egna texter. 

Enar (2:25 PM) : 

Och så vill vi inte ha det. 

Jessi (2:26 PM) : 

I en artikel jag läste (ur Språkvård 3/96) stod det att enligt två olika undersökningar, en från 1977/78 och en från 

1989, att antalet särskrivningar ökat från 10% (av antalet fel som högstadie- och gymnasieelever gjorde i 

uppsatser) till 30%. 

Enar (2:27 PM) : 

Särskilt iilla är det ju om ex. Konsum/KF/Coop har särskrivna varor; folk litar antagligen mer på KF:s 

reklambyrågjorda material än på Sunes pizzerias handtextade lapp. Alltså har de större ansvar. 

Enar (2:28 PM) : 

jöss.Då skulle jag vilja se en från 89 till idag. 

Jessi (2:29 PM) : 

Vad tror du/ni att särskrivningen beror på (förutom Internets utbredning), alltså i grunden, vad kan det vara som 

gör att folk särskriver? 

Enar (2:29 PM) : 

77 - 89 kan handla delvis om att fler skriver / fler går i skolan. 

Men är det jätteskillnad mellan 89 - 02 handlar ju det om att SS blivit normerande och då är det kris. 

Jessi (2:30 PM) : 

Kan engelskans ökade inflytande ha någon roll i det hela? 

Enar (2:33 PM) : 

På vår sida står det ju om engelskan och om bindestreck. Förutom demokr, ologiska regler (ett fåtal; Gröna 

Lunds-båten etc) och dysihopiker finns ju även problemet att folk litar på tekniken idag; folk är för lite kritiska, 

tycker den att man ska skriva "citron bruk" så gör man det.

Jessi (2:33 PM) : 

Du menar datorns stavningsprogram? 

Enar (2:33 PM) : 

Bindestreck tror jag prsonligen inte på. Sol-ros borde snarare ge solros än sol ros 

Enar (2:34 PM) : 

Japp. Jag menar Word och jag menar autocompletefunktionen i mobilteelfonerna. 

Enar (2:35 PM) : 

Folk borde lära sig att stänga av (eller; det borde vara avslaget som standard) autorättstavningen i ex. MSWord 

och tänka själv först. _Sedan_ låta datorn kolla. 

Jessi (2:36 PM) : 

I artikeln jag nyss nämndeså skriver författaren, att kanske den nya handstilen kan ha något med särskrivningen 

att göra. Hon skriver att förr skrev man med en annan skrivstil, som sammanbinder orden tydligare än dagens 

handstil gör. 

Jessi (2:36 PM) : 

Vad tror du om den teorin? 

Enar (2:36 PM) : 

Hmm.. det var ngt nytt. 

Jessi (2:37 PM) : 

Författaren avfärdar förvisso den teorin ganska snabbt och skriver att den låter väldigt långsökt, eftersom 

särskrivning förekommer lika mycket i maskinskriven text. 

Enar (2:37 PM) : 

Grejen är ju att man vid datorn tar en liten liten nanotankepaus när man är färdig med en del av ordet ("citron") 

och då är det lätt att tummen hinner ner på mellanslagstangentetn 

Enar (2:39 PM) : 

Men iofs, det är ju ingen skrivstilsundervisning alls idag (skönt för mig) och det kalrt att om man fått lära sig 

att knyta ihop orden borde det j uvara effektivt... 

Jessi (2:41 PM) : 

En annan sak hon tar upp är de diakritiska tecknen, d.v.s. å, ä och ö. Förespråkarna för denna teori menar att när 

man skriver ett ord som råttkött skriver man först "ratt", sen lägger man till ringen ovanför a, och sen skriver 

man "kött". Då när man skrivit rått så gör man omedvetet ett mellanrum till nästa del av ordet. Vad tror du om 

det? 

Enar (2:46 PM) : 

aha 

Enar (2:46 PM) : 

kul grej 

Jessi (2:46 PM) : 

? 

Enar (2:48 PM) : 

en teori jag inte tänkt på. Finns det ngn forskning på skillnad mellan råttkött och rattmuff 

Jessi (2:49 PM) : 

Nej, författaren nämner ingenting om det... Men det kan ju hända att särskrivningsfenomenet började vid ord 

med diakritiska tecken, och sen smittade av sig till ord utan å,ä och ö. 

Enar (2:49 PM) : 

Haha, lite långsökt men i övrigt spännande. 

Jessi (2:50 PM) : 

Vet du när ordet särskrivning kom till i svenskan? 

Enar (2:50 PM) : 

Nej. 

Jessi (2:50 PM) : 

Det skulle vara bra att veta, men jag har inte hittat något ställe där det står något om det... 

Enar (2:51 PM) : 

Men i någon av rapporterna på vår sida (litteratur) måste det väl finnas? Men man kan ju kolla upp när det kom 

ed i SAOL, men de ligger ju 10 år efter. 

Jessi (2:51 PM) : 

Har du några bra synonymer till ordet särskrivning, som jag kan använda i min uppsats för att inte upprepa ordet 

"särskrivning" hela tiden? 

Jessi (2:52 PM) : 

Hmm, ska kolla upp det. 

Jessi (2:52 PM) : 

Jag vet i alla fall att ordet har funnits sen slutet av 1800-talet. 

Enar (2:53 PM) : 

Darn. "SAOB innehåller endast uppslagsord mellan A och SÄLTA." 

Jessi (2:53 PM) : 

Ja, jag har kollat där redan. Typiskt, eller hur? 

Enar (2:53 PM) : 

Synonym... hmm....

Enar (2:54 PM) : 

Japp. 

Jessi (2:54 PM) : 

Jag funderade över ordet "styckmord" som jag såg på er hemsida, men det känns lite fel att använda i en seriös 

b-uppsats. 

Enar (2:55 PM) : 

orddelning, hysterisk splitting, ordklyvning, icke-hopskrivning.... 

Jessi (2:56 PM) : 

Hmm, bra, då har jag några ord att skifta mellan. Kan du förresten förklara varför det heter särskrivning och inte 

isärskrivning? 

Enar (2:57 PM) : 

Av samma anledning som det heter tudelning (itudelning) och svensklärare (svenskalärare); det behövs inte. Mer 

om det i F. Lindströms utmärkta bok. 

Enar (2:57 PM) : 

Fast det är ju inte konsekvent; det heter ju inte sopptorsk (soppatorsk) 

Jessi (2:58 PM) : 

Ja, den boken är verkligen helt underbar. Låg och gapskrattade mest hela tiden när jag läste den! 

Jessi (2:58 PM) : 

En sista fråga innan jag låter dig återgå till jobbet: kan särskrivningen möjligen ha någon funktion i svenska 

språket? 

Enar (2:59 PM) : 

Ja. Den är ju rolig. Och den låter folk som inte kan en massa regler ändå vara duktiga på något som inte kräver 

regelkännedom. 

Enar (2:59 PM) : 

Men annars vet jag inte. 

Enar (2:59 PM) : 

Den kan ju vara snygg (säger en del) vid horisontella särskrivningar utan bindestreck på förpacknunagr.... 

Jessi (3:00 PM) : 

Ja, då får jag tacka så mycket för din tid och en massa användbara tankar till min uppsats. Jag skickar en kopia 

på hela intervjun till din mail så du får typ godkänna den. Sen kanske jag hör av mig igen om jag har några fler 

frågor. Hoppas det går bra. 

Enar (3:01 PM) : 

Fint. Men du, lycka till då! Hör gärna av dig om hur det blev! Vi kan ju tillochmed lägga t den på sidan om du 

vill. 

Enar (3:01 PM) : 

Prick en timme. Proffsigt! 

Jessi (3:01 PM) : 

Det vore kul, beroende på hur nöjd jag är med den. Men det vore en ära!!! Jag hör av mig. Och tack igen. 

Enar (3:02 PM) : 

ok hej 

Jessi (3:02 PM) : 

Hej

Särskrivning. Orsaker och konsekvenser - Skrivihop

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?