"Dårskap och olydnad ger framgång"

Han inledde med att yttra några märkliga ljud och läste även en text med liknande skapelser. - Det är samma ljud som de heliga dårarna inom ortodoxin sysslade med. Det finns ett behov av ljuda på olika sätt med olydbar språkgröt, förklarar Olof Buckard. - Jag mår illa av färdiga tankar, det ger mig andtäppa! - De ryska dårarna såg samband och mönster där det kristna etablissemanget inte gjorde det. Vi vinner en högre gudskunskap genom att gissa gåtor. Det behövs en mer öppen förhållning till mysteriet. - Tydlighet är bra för intellektuellt trötta. Satirikern menar att det då och då krävs ett brutalt nej.Olof Buckard tar upp Bibelns Abraham och Isak. När Abraham skulle offra Isak - i sin kärlek till Gud. Buckard förklarar sitt sätt att se på den händelsen. - Gud blir förtvivlad över att Isak måste offras och säger ifrån. Isak var det käraste Abraham hade. - Lydnaden får aldrig bli blind! Lydnaden har aldrig gagnat kärleken, bara maktgalna. Gud hade inte glömt det namn som han gett Isak. Isak betyder skratt, och skämt - det är inte bara ett namn. Namnet innebär ett ansvar, det är en roll som man lever och dör med. Så Gud distanserar sig från det egna lydnadsanspråket - om inte går det åt helvete med honom och hela världen som han skapat. Olof Buckard diskuterar kring lydnad och dårskap. - Undersökningar visar att framgångsrika företag med en kultur som inbegriper ifrågasättande och olydnad är lyckade företag med arbetsglädje. Ett lyckat företag har dessutom en dåre anställd. En dåre har förmågan att se annorlunda och se samband som andra inte ser, och de är genialiska. - Det är ödets ironi, dygderna - lojalitet, disciplin och plikt - kan skapa destruktiva krigsapparater och binder illvilliga krigssystem. Han hoppar runt bland olika delar i sitt anförande om Judendomen, Texas-lärjungen Bush, den djävulsutsmyckade katedralen i Trondheim och satirfestival i Tyskland. Det något brokiga samtalet lockar till skratt och huvudbry. Buckard gör sig dock mer i realiteten än i trycksvärta. - Det handlar om att kunna släppa loss i bland. Den som inte kan skratta åt sin tro riskerar att tappa sitt intellekt. I dag pratar skådespelare Mary Stoor under rubriken "Inte bara prat. Eller sång. Min röst är en kroppsdel".