Hoppa till huvudinnehållet

När ljuset kommer tillbaka på våren påverkar det vår biologiska klocka vilket kan leda till trötthet och i vissa fall depression.

Bild: Istockphoto

Må bra

Därför blir vissa tröttare av vårljuset

Äntligen är ljuset tillbaka! För de flesta av oss innebär det mer energi och glädje. Livet blir lättare. Men för andra är det precis tvärtom. Vårtröttheten slår till och ibland går det så långt att man utvecklar en depression. Sömnforskaren Arne Lowden förklarar varför vi kan bli trötta av vårljuset.

Att man blir trött och hängig under den mörka årstiden är inte så svårt att förstå. Det finns studier som visar att ungefär hälften av oss upplever depressiva symtom som trötthet, brist på energi och sänkt humör under höst och vinter.

Men borde vi inte bli pigga och glada igen när ljuset gör sin återkomst och livet spirar på nytt? Jo, för de allra flesta av oss är det så, men vissa mår sämre just nu.

En förklaring är att antalet ljusa timmar på dygnet ökar i snabb takt. Ljuset i sin tur påverkar
den biologiska klockan som helt enkelt hamnar i otakt. Det tidiga morgonljuset signalerar att vi ska bli pigga tidigare på dagen och hela dygnsrytmen tidigareläggs.

– Vissa individer är känsligare för denna förändring. Det är precis samma fenomen som att vissa har svårare att röra sig mellan tidszoner, de blir jet-laggade, säger Arne Lowden som forskar kring dygnsrytmer, ljusbeteenden och sömn vid Stockholms universitet. Arne Lowden

Förklaringen till att detta slår till just på våren, när vi går mot ljusare tider, och inte på hösten när det blir mörkare är att kroppen har lättare för att senarelägga dygnsrytmen.

– Återigen kan vi ta exemplet med tidszoner. Det är lättare att åka västerut, alltså förlänga dygnet, än tvärtom, säger Arne Lowden.

Hur vanligt det är med vårtrötthet på grund av att den biologiska klockan hamnat i otakt går inte att säga. Enligt Arne Lowden finns det många faktorer som påverkar vårt mående just nu.

Till exempel har vi precis tagit oss igenom de infektions-tätaste månaderna på året som gjort oss svagare, dessutom ökar också kraven och arbetsbördan för många under våren.

– Det blir ofta mer sociala aktiviteter, trädgården måste skötas, arbete ska färdigställas inför sommarledigheten och kanske man inte haft möjlighet att ta ut ledighet på länge, säger Arne Lowden.

Själv tror han att pollensäsongen är en viktig orsak till vårtröttheten.

– Vi vet att det finns många som har odiagnostiserad pollenallergi, säger han.

Ytterligare en teori som är ganska lite utforskad är att brist på dopamin skulle kunna bidra till trötthet och sänkt humör. Dopamin är en signalsubstans som förekommer i en rad viktiga system i kroppen och bland annat påverkar humöret.
– Nivåerna sjunker under den mörka årstiden och är som lägst i början av våren, säger Arne Lowden.

Som tur är finns det en hel del vi kan göra själva för att känna oss lite piggare just nu. Att få dagsljus under förmiddagen är viktigt eftersom hormonet melatonin, som reglerar dygnsrytmen, är känsligast för solens påverkan just då. Av samma anledning är det viktigt att inte använda solglasögon just under förmiddagstimmarna.

– Men det är inte fel att skydda ögonen resten av dagen från det skarpa vårljuset, säger Arne Lowden.

Annat man kan göra är att försöka hålla en regelbunden sovrytm – stiga upp och gå och lägga sig vid ungefär samma tidpunkt, samt vara uppmärksam på allergiska symtom.

Och sist men inte minst tycker Arne Lowden att man ska unna sig en timmes extra sömn på morgonen.

– Det är ju faktiskt möjligt nu med tanke på att många sitter och jobbar hemifrån och sparar in restiden till jobbet, säger han.

I en studie Arne Lowden gjort på gymnasieelever kunde han se att tjugo minuters daglig behandling med så kallade ljusglasögon hade en positiv effekt mot upplevda besvär av nedstämdhet, trötthet, stress och sömnproblem.

– Det är en behandling jag tror mycket på. För både sömnproblem och lättare depressiva besvär oavsett under vilket årstid det är, säger han.

 

FAKTA

Så påverkas vi av dagsljus

Ljuset påverkar oss på tre sätt. På näthinnan i ögat finns ljusreceptorer som skickar signaler vidare via synnerven till tre viktiga områden i hjärnan. Det mest omskrivna är centrum för den biologiska klockan, hypothalamus. Men det finns också nervtrådar som leder till mellanhjärnan där humörregleringen sitter och ytterligare nerver som mynnar i hjärnans stressystem, där de genom stimulering av solljuset har en direkt vakenhetshöjande effekt.

Källa: Arne Lowden, docent vid Stockholms universitet.

bild på Kerstin Karlsson

Kerstin Karlsson

Mer om Må bra

Senaste om Hälsa