När myndigheterna och bankerna backade ut från Järvaområdet under förra decenniet lades ytterligare en grundplåt för den kriminella vågens framfart. De unga och förbannade fick tändvätska till att växa sig starkare. Och det gjordes med besked. Samhället har övergivet oss, inte ens en bankomat fanns kvar. Hörde vi.

I vakuumet frodades snabbt småkriminella (då) grupperingar främst sprungna utifrån andra generationens invandrare. Effekterna kan vi se ett decennium senare. Ständiga skjutningar, ja, ni vet. Gängkrig mot alla, otaliga sprängningar och en ständig tillförsel av riktigt unga killar till gängen (trots allt djävulskap som de hittar på).

Den politiska diskussionen fortsatte dock under förra decenniet att mala på i samma gamla invanda tankemönster som förr, även om det tillspetsades under moderatledaren Reinfeldt. Han med ”öppna era hjärtan”. Samma korus från socialdemokraten Stefan Löfven med orden ”mitt Europa bygger inte murar”. Även Centerpartiet kom ut med något bisarrt förslag om att det till och med kunde bo 40 miljoner människor i Sverige. Sedan brakade alltihop samman.

I dag fortsätter såväl moderater som socialdemokrater att gräla om vem som bär skulden till gängkriminaliteten alltmedan polismakten numer slår effektivt hårt mot allehanda organiserade gängkonstellationer. Myndigheten håller på att vinna slaget men på bekostnad av att annan vardagsbrottslighet får mer eller mindre fritt fram.

Paradigmskiftet är nu här förkunnar regeringen gång efter annan och inte minst Sverigedemokraterna håller rent av på att spricka i sömmarna av pur framgångsstolthet. De har ju regeringen nästan helt och hållet i sin hand. De flesta av oss vet ännu inte vad P-skiftet kommer realt innebära för det är i sin tur ännu i sin linda. Det är som om vi här i landet helst ska gå från en ytterlighet, till en annan ytterkant.

Vad som främst slår en vaken betraktare är hur regeringen Kristersson så flagrant ofta blandar samman invandrare med kriminalitet. Trots att de invandrade är närmare två miljoner och den absoluta majoriteten inte är kriminella eller skurkar så blandar Kristersson ofta samman. Medvetet.

Sällan har sådana här lösa antaganden fått statsministerns sigill påstämplat. Det ska nu tas reda på om invandrarna har ett hederligt levnadssätt. Var går gränsen? Räcker det med att man bygger en olovlig brygga till exempel? Och skulder, vem har inte det? Räcker det med att man har ett banklån på sitt boende? Och invandrare som missbrukar nämns, var går då gränsdragningen? Bidragsfusk är fastslaget som skäl för att kunna utvisas även om man redan har uppehållstillstånd. Vart kommer denna gräns bli satt månne? Och även ”vissa uttalanden” ska kunna vara skäl till att förpassas. Fanatiska mullor som talar i nattmössan, okej. Vad ska man då ha sagt? Ingen vet i dag var gränserna kommer att gå.

Vad Jimmie Åkesson (SD) anbelangar kan han ju få kicka ut flera hundratusen. Om han så vill och därmed ödelägga stora delar av vår gemensamma samhällsproduktivitet. Överlag ska många uppenbart utvisas enligt kameleonten Kristersson. Frågan är var släggan kommer landa. Många som har fått svenskt medborgarskap ska även de förpassas. Men herre min Gud, vad ska detta sluta i?

Anders Hammarlind

fri skribent