Annons

Hammar och Rasmussen: "Underkläder: en kulturhistoria"

"Den naturliga kroppen i sig har sällan ansetts vacker nog som skönhetsideal. Det är typiskt för modedräkten att den ofta bortser från den mänskliga anatomin. Kroppen måste istället med olika hjälpmedel och specialkonstruerade plagg anpassas till det för tillfället rådande modet."
Kultur • Publicerad 6 augusti 2008
Till vänster: Korsett av bomullstyg för gravida och ammande mödrar så kallat fruliv. Tillverkad av Corsettfabriken Kronan i Borås, 1890-1910. Till höger: snörliv av brunt läder till barn. 1775-1800. Bild: Viveca Ohlsson..
Till vänster: Korsett av bomullstyg för gravida och ammande mödrar så kallat fruliv. Tillverkad av Corsettfabriken Kronan i Borås, 1890-1910. Till höger: snörliv av brunt läder till barn. 1775-1800. Bild: Viveca Ohlsson..Foto: 

Så inleder Britta Hammar, Kulturen i Lund och hennes kollega från Borås Textilmuseum, Pernilla Rasmussen sin underhållande och mycket gedigna bok om underkläder. Visst kan man hålla med!

Vilka vansinniga konstruktioner som följt människan genom historien och de i mitt tycke allra fulaste är nog turnyren, den mer eller mindre utputande kudden som skulle ge kvinnor större rumpa. Populär bland annat under 1880-talet och i början av förra seklet.

Annons

Här finns intressantakapitel om styvkjolar, behå, gördlar, krinoliner och naturligtvis korsetter. Ett kapitel om formade män trängs med en genomgång av vad läkare och andra förståsigpåare har sagt om "formande underkläder". Naturligtvis behandlas den viktiga tvätten och ett annat avsnitt ägnas åt hur man själv sydde sina underkläder. Den teknik-intresserade kan följa hur produktion och användning förändrades i och med de nya textila materialen.

Men det är inte deni sig gedigna historiska genomgången som gör denna bok så fascinerande utan det är författarnas ambition att sätta in plaggen i ett större sammanhang. Varför användes de? Och den kanske intressantaste frågan: var de verkligen så vedervärdiga som vi nutida människor har fått för oss?

Många gånger för författarnas resonemang mig att haja till, dra efter andan och jag tvingas tänka om och se saker från flera håll. Korsetten är ett utmärkt exempel på detta. Dagens människor har lärt sig förakta korsetten och se den som ett forntida kvinnoförtryck. Hammar och Rasmussen lyfter istället fram dess värmande funktion i tider då uppvärmda hus inte var så lätt att ordna. De pekar också på att valben - som användes i korsetterna - formades efter bärarinnan och att de många väl nötta och lagade korsetterna tyder på att bärarinnorna ogärna skiljts sig från dessa plagg som blivit en andra hud. Och som slutdiskussion åskådliggör författarna att vi idag minsann har en alldeles egen variant av korsetten; muskelkorsetten som kräver mer tid och engagemang än någonsin en köpt korsett (som kunde vara nog så dyrbar). Motion har väl ingen något ont att säga om men hur är det med alla dessa bantningskurer och plastikoperationer som i vår tid skall skapa den "perfekta kroppen"?

Krinolinen ochdess föregångare styvkjorteln är ett annat sådant plagg. Vi ser den som den underordnande kvinnans fängelse. Hammar och Rasmussen påpekar stillsamt att det även var "ett eget rum"; i en krinolin var man fredad, ingen kunde komma en när. Intressant tanke. Att krinolinen dessutom var en enorm teknisk innovation som frigjorde kvinnorna från de tunga och mycket otympliga styvkjortlarna som skavde på höfterna var en annan positiv sak. Och man kan fundera över varför så många män (däribland Linné) hade invändningar mot både korsetter och krinoliner. Att korsetten, hårt åtsnörd, minskade kvinnans förmåga att föda barn är en sak men Linné menar även att den inverkade på hennes moral.

Denna diskussion visar på hur laddat kvinnors (under)kläder alltid varit; det går en röd tråd från Linné och andra vetenskapsmän och till dagens infekterade debatter kring HM:s julreklam.

För den lokaltintresserade finns mycket att hämta. Vi får både reda på vad Fröken Ehrenborg på Hovdala beställde till sitt bröllop 1776 och hur förundrad en Oxenstierna var när han besökte Kristianstad 1770 och fann att ingen dam på balen hade styvkjol! Som den kunniga folkdräktsmänniska Britta Hammar är kan hon också koppla den skånska blomstringen under renässansen till våra ålderdomliga folkdräkter; renässansens dräktskick lever kvar eftersom Skånes ekonomi stagnerade efter blomstringstiden.

Lite mer hade jagdock önskat av denna utmärkta bok; en ännu större djärvhet i att närma sig nutiden. Vissa ungdomskulturer bär korsetter synliga idag. Vilka undrar jag, och varför?

En infallsvinkel som författarna bara snuddar vid är underklädernas sexuella aspekt. Sekundärmaterialet till de nutida diskussionerna är ofta modetidningar och det är väl bra men jag tror att författarna hade förundrats om de givit sig in i bloggarnas underbara värld; här finns sajter kring underkläder och fängslande diskussioner. Och att till exempel korsetten i allra högsta grad lever visar det svenska företaget med det fyndiga namnet "Of corset is!" - här finns möjlighet att måttbeställa sin egen korsett. För, det är ju som bokens författare citerar ur en modetidning:

"Det lyfts, hålls in och omformas som aldrig förr. Push up-behån startade denna trend. Men idag finns också push up-trosor, strumpor och underkjolar som lyfter, slätar ut och drar in samt hela bodies som smickrar höft och midja"

Maria Ehrenberg
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons