Linderödssvinet stodi centrum på årsmöte

Själva årsmötet såg ut som årsmöten gör mest, ledamöter valdes, balansräkningen fastställdes och kommande års verksamhet diskuterades. Men sedan blev det mer action. De runt 30 medlemmarna som närvarade på årsmötet begav sig från Råbelöv hem till Bengt Göransson i Fjälkestad, eller snarare hem till Bengt Göranssons linderödssvin i Fjälkestad. De egentliga huvudpersonerna, huvudsvinen, i sammanhanget. Föreningen Landtsvinets mål är nämligen att bevara linderödssvinet som en oförädlad lantras inom en levande genbank. Ett mål som föreningen är på god väg att uppfylla. 1992 kunde bara tre galtar och sju suggor stambokföras. Idag finns det cirka 90 besättningar registrerade och totalt cirka 240 genbanksdjur. Men det är inte enbart på grund av rasens sympatiska egenskaper, linderödssvinens är tillgivna, lugna, harmoniska och enligt uppgift riktigt pratsjuka, som Föreningen Landtsvinet arbetar så målmedvetet. Linderödssvinen är även fantastiska markberedare. Något som har uppmärksammats av bland andra Skogsvårdsstyrelsen. En stor del av Bengt Göranssons besättning på cirka 100 svin ska ”iväg på jobb”, som han uttrycker det, redan i sommar. Rent praktiskt innebär det att Bengt Göransson sätter upp ett elstängsel kring området som ska beredas varpå svinen släpps in. Han berättar att markytan i princip bearbetas till 100 procent. Det innebär att svinen bökar runt frön och mineraljord, vilket ger en hög biologisk aktivitet i jorden. Dessutom bekämpas ogräs och skadedjur effektivt. Det enda som krävs under beredningen är stödutfodring med till exempel kross, mjöl, mineraler, vitaminer och vatten. – Men trots att linderödssvinen bökar så effektivt är de skonsamma mot all vedartad vegetation. Återväxten blir jättebra och skogen föryngras, berättar Bengt Göransson. Ronny Olsson från Föreningen Landtsvinet fyller i att linderödssvinen framförallt kommer till sin rätt i oländig terräng som kalhyggen, men även i gammal bok- och ekskog. Ett och annat ollon blir nämligen nedbökat och inte uppätet. På så sätt föryngras skogen. Men ovanstående kommer knappast som en överraskning för merparten av deltagarna vid årsmötet i lördags. Därför kom exkursionen vid Bengt Göranssons besättning att handla om exteriör i allmänhet och att rasen har blandats ut med vildsvin i synnerhet. Något som bland annat har att göra med att vildsvinsgaltar har som vana att ta sig in i avspärrningarna när suggorna är dräktiga, alternativt att suggorna smiter ut och parar sig med vildsvinsgaltar när andan faller på. – Det är inte 50 procent vildsvin i de här, det kan jag säga med stor säkerhet. Om det hade varit det så hade de varit svarta och räliga, det är inte de här, säger Ronny Olsson och pekar mot en kull linderödssvin. Åhörarna nickar bifallande och Ronny Olsson fortsätter: – Men man ska vara väldigt försiktig när man talar om exteriör. Det ska vara en stor variation, det är ingen speciell typ som vinner. Sverige har åtagit sig enligt Riokonventionen att bevara vår biologiska mångfald, att bevara våra hotade lantraser med stor variation. Tänk om vi bara skulle bedriva avel med en viss typ och att det sedan skulle visa sig att avkomman inte var fertil. Det är otroligt viktigt med stor variation. magnus.grunnon@kristianstadsbladet.se