Eva Dahlbeck har avlidit
Hon började som skådespelerska och gjorde redan 1942 sin första stora roll i filmatiseringen av Vilhelm Mobergs "Rid i natt", i regi av Gustaf Molander.
Men det var en serie filmroller på 1950-talet, främst regisserade av Ingmar Bergman som gjorde henne till ett stort namn.
Kanske var det framför allt för rollen som Desirée Almfeldt i "Sommarnattens leeende" från 1955 som Eva Dahlbeck för alltid skrev in sig i den svenska filmhistorien. Det var även en roll som gav internationellt eko. Året innan hade hon gjort succé i komedin "En lektion i kärlek" mot Gunnar Björnstrand.
Ingmar Bergman gillade att kalla henne "Pansarkryssaren Kvinnligheten"
1965 fick Eva Dahlbeck en Guldbagge för sin roll i filmen "Kattorna", men då hade hon redan börjat trappa ner sin skådespelarkarriär och flyttat utomlands. Den sista filmrollen gjorde hon 1970. Fru Markurell i den klassiska tv-uppsättningen av "Markurells i Wadköping", 1968, blev den sista stora rollen.
Istället ägnade hon sig åt författarskapet i fortsättningen. Hon förklarade att hon inte såg någon större skillnad mellan skådespeleri och skrivande. Båda yrkena handlade om att gestalta. Från sitt nya hem i Schweiz skrev hon ett tiotal romaner, ofta med äktenskapliga problem som motiv. Men Eva Dahlbeck skrev också kupletter åt Kar de Mumma. Hennes mest uppmärksammade bok är "Serveto och den eviga elden" från 1988, en historisk krönika om den spanske 1500-tals teologen Miguel Serveto.
Mikael Forsell
Fakta/Eva Dahlbeck
+ Född: 1920 i Saltsjö-Duvnäs, öster om Stockholm.
+ Gift med flygaren Sven Lampell, som avled i fjol.
+ Dramatens elevskola 1941
+ Engagerad vid Dramaten 1944-1964
+ Filmroller, i urval: "Rid i natt!" (1942), "Två kvinnor" (1947), "Kvinnors väntan" (1952), Barabbas" (1953), "En lektion i kärlek" (1954), "Sommarnattens leende" (1955), "Kvinnodröm" (1955), "Nära livet" (1958), "För att inte tala om alla dessa kvinnor" (1964) "Kattorna" (1965), "Markurells i Wadköping" (tv, 1968).
+ Priser: Guldbagge (för "Kattorna", 1965), bästa skådespelerska på filmfestivalen i Cannes (för "Nära livet", 1958).