Egentligen är det ironiskt. Skådespelaren Per Morberg var länge känd för sina osympatiska rollfigurer. Det är inte lätt att glömma obehagliga typer som hustruplågaren Bengt i 1939, psykopaten Viggo i Rederiet eller den aggressiva hustrumisshandlaren Conny i Såsom i himmelen.
Samtidigt har Per Morberg utvecklats till en kändiskock som är populär över hela landet. Han utbildade sig faktiskt till kock innan han gick på Scenskolan, så det är inget nytt intresse han har tagit upp på senare år.
Hans kokböcker säljer som smör och hans namn pryder dessutom diverse produkter som viner och jaktkläder. Allt knyts samman i det egna matlagningsprogrammet Vad blir det för mat, där Per Morberg hemma i sitt eget kök kombinerar matlagnings- och teaterkonst till en slags lagom burdus och spontan kockpersona som går genom rutan.
Kändisskapet har förstärkts av hans massmediala närvaro: Per Moberg har gjort mängder av intervjuer. Lite väl många, har han i alla fall själv beklagat sig över, vilket kanske är orsaken till att han den här gången vill besvara frågorna på mejl.
Finns det någon gemensam nämnare för din matlagning och ditt skådespeleri?
– Det är kreativa yrken. Matlagning följer vissa grundläggande regler, liksom recept, och teatern följer ett manus. Den egna personligheten kommer fram i båda fallen.
Varför blev du skådespelare?
– För att det är en av få saker jag är bra på. Laga mat, spela teater och judo.
Per Morberg har svart bälte i kampsporten och var en framstående utövare som ung. Bland hans medaljer märks ett EM-brons.
Vad i uppväxten har haft störst betydelse för den du är i dag?
– Hur ska man svara på det? Vet vi vad som har påverkat oss mest? Jag var liten och blev mobbad. Okej, det kan man kanske bli bitter över. Jag har tagit revansch och är nöjd. Jag har alltid haft lätt med tjejer vilket också har gjort att andra killar har blivit arga. Kanske började jag med judo för att kompensera detta. Eller också för att jag hade anlag och var bra på det.
Det är som sagt inte lätt att veta varför livet blev som det blev. Per Morberg grubblar heller inte särskilt mycket över sin uppväxt.
– Jag funderar inte så mycket över min bakgrund. Jag saknar min pappa som dog för sju år sedan, men jag klarar mig bra och tror att han har bidragit till det.
Hur har dina drivkrafter förändrats sedan du var ung?
– Jag har inte samma bekräftelsebehov. Det har ändrat skepnad. Idag vill jag bara vara ifred medan jag som ung ville bli älskad av alla.
Även om hans film- och tv-roller har fått mest uppmärksamhet så har Per Morberg också gjort ett antal roller på landets teaterscener. Han fick goda recensioner som Molina i Spindelkvinnans kyss på Riksteatern, han har spelat den unge älskaren Chevalier Danceny i Farliga förbindelser på Dramaten och – faktiskt – ersatt en sjuk Tommy Körberg i musikalen Sound of music på Göta Lejon 1997.
När du blickar tillbaka på din karriär hittills, vad är du mest stolt över?
– Mina judoresultat och ett par enstaka roller samt att jag utan en spänn har klarat att bli relativt ekonomiskt trygg. Jag har inte ärvt en krona eller fått annan hjälp. Jag tackar mig själv för detta!
Fyller: 55 år den 23 juni 2015.
Gör: Skådespelare och kokboksförfattare.
Bor: På Tullgarn med hustru och katt.
Familj: Fru och fem barn.
Så firar jag födelsedagen: ”Vet inte! Kanske reser jag bort. Japan har alltid lockat mig och där har jag aldrig varit.”
Om att fylla 55: ”Två lika siffror. Femfemma låter bra!”
Tittar på: ”Jag ser gärna kostymfilm med duktiga skådespelare.”
Lyssnar på: Klassisk musik, jazz och intressanta berättare.
Senast läst: ”Glöd av Sándor Márai.”
Stör mig på: ”Att jag inte kan ignorera dumhet och avund vare sig hos mig själv eller hos andra.”
Så rensar jag tankarna: ”Genom mina promenader i skogen.”
