Strömstedts självbiografiska trilogi är tyvärr inte lika bra som mästerverken Lyftet och Grundbulten. Kanske behövde han Christer Dahl, eller en annan redaktör. Just den här sista delen känns dels alltför hastigt skriven, för ordrik och upprepande, och för ogenomtänkt. Hela serien präglas av Strömstedts dåliga samvete gentemot sina föräldrar och samhället i stort. Det är förståeligt men de ständiga moralkakorna är svårtuggade.