– Inom fjällkretsar skulle jag vilja påstå att upptäckten är sensationell, säger Björn Olander, kartingenjör vid Lantmäteriet.
För i åtminstone hundra år har fjällfolk och kartläsare varit övertygade om att Sverige haft elva fjälltoppar, i sju massiv, som når över den magiska 2 000-metersnivån. Så hux flux, 2016, avslöjar Lantmäteriets laserskanning från flygplan en tolfte topp: Sielmatjåkka, 2004 meter.
Lätt lyckorus
– Vi har haft våra aningar om den här toppen, och när jag öppnade filen med laserdata så att programmet fick börja bygga upp höjdkurvor såg jag ju hur 2 000-meterskurvan passerades, säger Björn Olander och tillstår att han då kände ett lätt lyckorus.
Sielmatjåkka, som ligger mellan Tjäktjastugan vid Kungsleden och Vistasstugan, blev med upptäckten Sveriges nordligaste fjäll över 2 000 meter. Palkattjåkkå i södra Sarek fick hela 14 nya höjdmetrar med laserskanningen, medan andra av de högsta topparna visade sig vara lite lägre än vad man tidigare beräknat.
Nya överraskningar?
Men alla nya höjdnoteringar är mest bonuskunskap i ett större sammanhang.
– Den stora vinsten med laserskanningen är att vi får en heltäckande höjdmodell för Sverige, med en höjdnoggrannhet på halvmetern när. Modellen ska kunna användas för miljö- och klimatanpassningar i exempelvis översvämningsdrabbade områden, säger Björn Olander.
Ännu är inte hela landet avskannat, men arbetet slutförs under året. Det betyder att det kan dyka upp nya överraskningar i form av oväntat höga fjäll.
– Vi vet ju att det finns fler fjäll som ligger på gränsen, som till exempel Kåtotjåkka en bit norr om Sielmatjåkka. Enligt fjällkartan är den 1 991 meter, men området är inte skannat ännu, säger Björn Olander.