Så kan integrationen av invandrare förbättras

Nordiska ministerrådet har initierat en studie av effekterna av olika insatser för att bättre integrera flyktingar och andra invandrare på arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Rapporten ”Integrating immigrants into the Nordic labour markets” analyserar hur utbildnings-, arbetsmarknads-, social- och lönepolitiken i de nordiska länderna kan utvecklas för att förbättra integrationen på arbetsmarknaden.

I dag bor 27 miljoner personer i Norden, jämfört med 25 miljoner 2007. Nettoinvandringen har svarat för två tredjedelar av den befolkningstillväxten. I Sverige utgör andelen utlandsfödda numera 19 procent av befolkningen, varav 13 procent kommer från länder utanför EU. Många av de utomeuropeiska invandrarna är flyktingar.

De nordiska länderna har, trots stora integrationssatsningar, svårt att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Såväl den åldrande befolkningen som den lägre sysselsättningsgraden bland invandrare är på sikt hot mot den nordiska välfärdsstaten.

Betydelsen av utbildning är tydlig. När man jämför infödda och invandrare med samma färdighetsnivå, så försvinner i stort sett skillnaden i sysselsättningsgrad utom för de med allra lägst kompetens. Därför kommer framgångsrika utbildningsinsatser för utrikes födda också att minska sysselsättningsgapet. Tidigt deltagande i förskola och särskilda insatser riktade mot nyanlända barn och ungdomar ger dem bättre förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden som vuxna.

Subventionerad sysselsättning är det mest effektiva arbetsmarknadsprogrammet för att få invandrare i arbete. Sådana program används betydligt mer i Sverige än i de andra nordiska länderna. Men också i Sverige skulle insatserna kunna öka. Det kräver bättre information om stöden till företagen samt åtgärder som gör det mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa på detta sätt.

Nordiska studier pekar på att höjda minimilöner har negativa effekter på sysselsättningen. Det gäller framför allt för de allra svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Lägre minimilöner skulle sannolikt öka tillgången på jobb som kräver endast låga kvalifikationer, vilket sannolikt skulle ha positiva effekter på sysselsättningen för invandrare med låg utbildning.

Det är emellertid osäkert hur lägre minimilöner påverkar lönerna i resten av löneskalan. Ett sätt att försöka undgå oönskade effekter högre upp i lönefördelningen är att avgränsa minimilönesänkningar till nya typer av jobb som kan fungera som komplement till de existerande jobben.

Sverige är det land i Norden som har de högsta minimilönerna i förhållande till medellönen, den största andelen utrikes födda och det största sysselsättningsgapet till inrikes födda. Därför är Sverige förmodligen det nordiska land som har mest att vinna på en sådan reform. Även om effekterna är måttliga, tyder forskningen på att lågkvalificerade jobb kan fungera som en språngbräda till långsiktig sysselsättning, särskilt för invandrare med låg utbildning.

Rapporten visar att flera olika politikområden kan bidra till ökad sysselsättning bland invandrare. Alla åtgärder tycks emellertid ha begränsade effekter och kan innebära konflikter med andra ekonomisk-politiska mål. Därför är huvudfrågan inte vilken enskild politik man ska satsa på utan snarare hur man bäst kombinerar insatser inom skilda politikområden.

Lars Calmfors, professor emeritus, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning

Nora Sánchez Gassen, Senior Research Fellow, Nordregio

Kjell Nilsson, direktör, Nordregio