Barnsoldater tvingas till att begå grova övergrepp i östra Kongo
- I östra Kongo Kinshasa pågår en av världens mest långdragna och våldsamma konflikter. En lång rad väpnade grupper kämpar mot varandra och mot Kongos regeringsarmé om kontrollen över naturresurser, mark och politiskt inflytande.
- Civilbefolkningen har betalat ett högt pris för decennier av krig och oroligheter. Svält, fördrivningar, stympningar, nedbrända byar och sexuellt våld är vanligt, och många av de stridande grupperna tvingar barnsoldater att begå de grova övergreppen.
- Hör samtal och reportage av vår Afrikakorrespondent Samuel Larsson, som har träffat några barn som lyckats fly från gerillagrupperna och nu försöker hitta tillbaka till sina familjer.
När min pappa dog blev livet svårt, berättar Joseph, 16 år, som precis har flytt efter ett år och tre månader som barnsoldat hos en av östra Kongo Kinshasas gerillagrupper, FDLR.
Han berättar om hur familjen var fattiga och hur han kom i kontakt med FDLR när han arbetade med att hämta ved i skogen.
De krävde varje dag att jag skulle betala för att kunna passera hem igen med min ved. Efter en tid frågade de varför jag inte anslöt mig till dem och började tjäna pengar, istället för att bära ved och betala pengar. Jag insåg att livet inte kunde bli så mycket svårare än det redan var, så jag lämnade min mamma och mina syskon och gick med, berättar Joseph.
Jag träffar Joseph, som egentligen heter något annat, i den lilla staden Rutshuru i provinsen Nordkivu i östra Kongo Kinshasa. En region som under lång tid varit plats för brutala krig mellan en olika gerillagrupper och Kongos regeringsarmé. Om kontrollen över naturresurser, land eller politiskt inflytande.
Våldets omfattning har gått upp och ner, men fred har det inte varit här på decennier. Bara i förra veckan dödades en av rebellgruppen FDLR:s generaler av regeringsarmén just här i Rutshuru. Musabimana Juvenal, eller Jean-Michel Africa som han kallades. En bit norröver, runt staden Beni har en annan gerillagrupp, ADF, härjat i många år, men under hösten intensifierat sina attacker mot civila.
Och från alla stridande parter i östra Kongo - rebeller som regeringsarmén - finns det dokumenterat grova övergrepp på civilbefolkningen, sexuellt våld och användandet av barnsoldater. En av dem är Joseph.
– De ville att jag skulle döda och förstöra med jag kände inom mig att det inte var rätt så jag gjorde aldrig något, säger Joseph och sneglar lite åt sidan. Det är svårt att veta om han talar sanning, eller om han bara inte vill prata om vad rebellerna tvingade honom till.
– Andra barn gjorde däremot det, säger han, också berättar att han en dag hörde på radio att barn inte hör hemma med rebellerna utan ska vara med sina föräldrar. Då bestämde han sig för att fly.
En kompis som flydde samtidigt fångades och tvingades tillbaka och Joseph tänker mycket på vad som hänt med honom.
Här i Rutshuru finns ett hem för före detta barnsoldater som FN driver med bland annat svenskt stöd. På en stor stökig gård leker grupper med barn - både pojkar och flickor. Här får de mat, vård och hjälp att återförenas med sina familjer. Efer några dagar ensam i skogen kom Joseph i kontakt med hemmet och har varit här i fyra dagar. Nu ser han fram emot att träffa sin mamma och syskon igen, men, lägger han till med en suck.
–- De lär ju vara lika fattiga nu som när jag stack.
Det är omöjligt att veta hur många barn som just nu hålls av de olika väpnade grupperna här i östra Kongo. Olika uppskattningar har gjorts, någon talar om runt 30 000 barn. Andra talar om att i vissa milisgrupper är upp till en tredjedel av alla soldater barn. En del ansluter sig frivilligt, som Joseph. Andra luras eller kidnappas.
Klart är att alla stridande parter i Kongo använt sig av barn - miliser som regeringstrupper. Många tvingas vara soldater, andra främst flickor blir sexslavar och andra sköter praktiska sysslor: lagar mat, städar, hämtar ved och vatten. En sådan var Benjamin, 14 år, som också precis kommit till hemmet här i Rutshuru.
– Jag jobbade i köket, andra fick andra sysslor men alla tvingades vi att bräna och förstöra och annat som jag inte gillade, berättar Benjamin - som också heter något annat i verkligheten och som bodde med en annan rebellgrupp i området.
– Det var många barn där, och ett barn, han hette Assie, var generalens speciella barn - han bodde med generalen, berättar Benjamin. Att gerillaledare använder sig av barn - både pojkar och flickor - som sexslavar är inte ovanligt i östra Kongo.
Sexuell dominans över andra människor är ett sätt att visa makt - många menar att ingen annan stans i världen har grovt sexuellt våld används i samma utsträckning som vapen i en konflikt än här i östra Kongo - för att slita sönder både männskor och samhällen. Benjamin berättar att han ofta tänker på Assie och hur han har det.
– Han lider mycket, säger Benjamin kort.
Benjamin berättar hur han hamnade med rebellerna. Hur okända män kom till hans hem en söndag och berättade att en viss general Ngango behövde honom.
– Jag vägrade följa med, berättar Benjamin, men de fortsatte komma och till slut sa de att generalen hade presenter till mig. Jag gick med på att följa med bara för att hämta dem. Jag fick kläder och kängor, men när jag skulle gå hem så hindrades jag, berättar Benjamin. Jag fick inte återvända hem och jag fick inte gå i skolan.
Han har varit här på hemmet i Rutchuru i några dagar. En dag, efter ett år i skogen, flydde han - det var en söndag och general Ngango var i kyrkan. Han stötte på Röda korset, som skjutsade honom hit. Nu ser han fram emot att snart få återförenas med sina föräldrar.
– Jag är glad att snart få träffa dem igen, säger Benjamin. Och att få börja skolan.
