Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Arkeologi för nybörjare

Från 2016
Uppdaterad 03.05.2016 12:09.
Arkeologikurs i Ekenäs gymnasium
Bildtext Arkeologikurs i Ekenäs gymnasium
Bild: YLE/Sofia Söderlund

Arkeologi betyder urgammal eller forntida kunskap om människans förhistoria. Det ger kunskap från den tid då det inte finns skriven text att tillgå.

I arkeologi studerar man människans fornlämningar, det vill säga det som människan har lämnat efter sig. Numera finns det också historisk arkeologi eller medeltidsarkeologi där man studerar materiell kultur från historisk tid.

Dödskalle
Bildtext Människoskalle hittad vid arkeologiska utgrävningar
Platsen där de första finländarna gravlades. Kroggårdsmalmen i Karis, en liten gräsplätt med ett lågt staket och en minnessten.
Bildtext Minnessten över Kroggårdsmalmen i Raseborg
Bild: Yle / Pia Santonen

Indelning inom arkeologisk forskning

  • Förhistorisk arkeologi (före skrivkonsten)
  • Historisk arkeologi (efter skrivkonsten)
  • Klassisk arkeologi (Grekland och Rom)
  • Egyptologi (Egypten)
  • Assyriologi (Främre Orienten före Islam)
  • Islamisk arkeologi (Främre Orienten efter Islam)

Människans liv förut

Inom ämnet arkeologi studerar man hur fornmänniskor levde och hur de försörjde sig. Man strävar också efter att ta reda på hur forntida samhällen var uppbyggda och vilken samhällsordning som rådde – vem som styrde och hur samhället styrdes. Vilken eller vilka religioner som förekom är också av betydelse.

Hällristningar
Bildtext Vitlycke Hällristningar, Tanumshede
Bronsåldersgraven Lugnarohögen
Bildtext Lugnarohög, gravhög från yngre bronsåldern

Med hjälp av gamla arbetsredskap, vapen och krukor samt genom att undersöka hur husen var byggda, försöker man ta reda på den tidens kultur och samhällsförändringar. Ett exempel på en betydande förändring är övergången till ett jordbrukssamhälle. Man kan också försöka hitta orsaken till att mäktiga kulturer försvunnit.

Utöver byggnader och direkta kvarlämningar studerar man också den närliggande naturen för att bättre förstå hur människorna levde. Med utforskningar vill man också bevara och skydda fornlämningar för kommande generationer så att historien inte går förlorad.

Utgrävningarna på nedre torget i Jakobstad är inne i slutskedet
Bildtext Arkeologiska utgrävningar vid nedre torget i Jakobstad
Bild: Yle/ Kjell Vikman

Arkeologi för högstadiet

Det här är en serie där eleverna deltar i olika arkeologiska händelser för att bättre förstå hur människor levde förr. Eleverna gör till exempel en tidsresa tillbaka till medeltiden. De besöker också gravar från brons- och järnåldern.

De hittar ett kopparmynt som för dem på en upptäcktsfärd, och i den fjärde och sista delen lär eleverna sig att leta fram gamla strandlinjer och möjliga boplatser med hjälp av kartor.

Tidsresan
I följande inslag gör vi en resa tillbaka till vikingatiden. Genom rollspel får eleverna pröva på hur det var att leva på vikingatiden. De testar på olika typer av hantverk och tidstypisk matlagning.

Historia - Vetamix: Arkeologi för högstadiet: Tidsresan - Spela upp på Arenan

Forntida gravplatser
I inslaget besöker vi gravar från brons- och järnåldern. De gravar från den här tiden vi känner till är de stora stenrösen högt uppe på berg. I de gravarna har troligtvis hövdingen eller stammens ledare begravts. Gravplatserna är väl synliga och centralt belägna.

Historia - Vetamix: Arkeologi för högstadiet: Fornlämningar - Spela upp på Arenan

Ett kopparmynts historia
Vi följer i det här inslaget med ett kopparmynts väg från fyndplatsen till museet. Myntet har en lång väg att gå från utgrävningsplatsen till museet. Myntet skall rengöras, katalogiseras och igenkännas före man kan ställa ut det på ett museum.

Historia - Vetamix: Arkeologi för högstadiet: Ett sjättedels kopparöre - Spela upp på Arenan

Hitta gamla boplatser
I inslaget följer vi med hur man kan leta fram gamla strandlinjer och möjliga boplatser med hjälp av kartor. Eleverna får fundera ut var de skulle ha bosatt sig om de levt under den tiden.

Historia - Vetamix: Arkeologi för högstadiet: Att tolka landskap - Spela upp på Arenan

Fältarkeologi på olika sätt

Fältarkeologi bedrivs i två former: inventering och utgrävning. För att arbeta som arkeolog krävs idag kunskap och medvetenhet inom många olika områden. Man skall känna till både det arkeologiska hantverket men också ha kunskap om arkeologins och arkeologens roll i samhället.

När man studerar arkeologi får man delta i arkeologiska utgrävningar och byggnadsarkeologisk dokumentation, samt lära sig att planera och genomföra landskapsanalyser.

Källare under nedre torget i Jakobstad
Bildtext Utgrävningar av en källare under nedre torget i Jakobstad
Bild: yle

Moderna redskap vid utgrävningar

Ända sedan 1600-talet har man utfört utgrävningar i syfte att studera forntiden. Arkeologiska utgrävningar är i dag ofta högteknologiska och man använder sig av olika digitala mätinstrument. Stora grävmaskiner är också vanliga hjälpmedel vid sidan av spadar, skärslevar och svampknivar.

Utgrävningarna startade på Rådhusgatan i Jakobstad
Bildtext Utgrävningar vid Rådhusgatan i Jakobstad
Bild: Yle/ Kjell Vikman
Arkeologerna måste klä sig i skyddskläder för att skydda sig mot den förstörda jorden.
Bildtext Utgrävningar vid Katedralskolan i Åbo
Bild: Åbo museicentral/Elina Saloranta

Många av fältarkeologins begrepp och metoder har hämtats från närliggande discipliner som till exempel geologi, historia och antropologi. Osteologi, där man studerar benfynd samt genetik, har också relevans för arkeologin.

Bildtext En kotand hittad vid utgrävningar
Bild: Auli Tourunen / MTT

I Finland kan man studera arkeologi vid bland annat Helsingfors universitet.

Diskussion om artikeln