Färre invandrare i Finland jobbar än i övriga Norden – speciellt svårt att få kvinnor och mammor ut i arbetslivet

Invandrares sysselsättningsgrad i Finland är lägre än i Sverige, Norge och Danmark. Den svaga sysselsättningen förs också vidare i familjen till barnen, visar en utredning.

Speciellt få invandrarkvinnor och mammor jobbar, vilket påverkar döttrarnas framtid, konstaterar Näringslivets delegation EVA i en pinfärsk rapport.

Invandrarnas status på arbetsmarknaden påverkar barnens framtid och framgång, slår EVA fast. Det här eftersom den låga sysselsättningsgraden försvagar integrationen av invandrare, speciellt kvinnor, i samhället.

Staten belastas

Samtidigt belastas staten. Invandrarkvinnor stannar ofta hemma med sina barn fram till barnet är tre år eftersom vårdbidrag gör det möjligt.

– Det passiva utkomstskyddet för arbetslösa och vårdnadsbidraget ser ut att vara en av orsakerna till den låga sysselsättningen i Finland om man jämför med de andra nordiska länderna, konstaterar ekonom Sanna Kurronen vid EVA.

Hon säger att invandrare ofta utnyttjar stöden längre och oftare än resten av den finländska befolkningen.

Det här gäller ändå inte alla invandrarkvinnor i Finland. Exempelvis invandrare från de nordiska länderna och EU uppvisar bättre sysselsättningsgrad. Kvinnor från Ryssland, Somalia, Afghanistan, Irak, Kina och Vietnam jobbar däremot mindre.

EVA konstaterar att åtgärder behövs, till exempel kunde man ta bort vårdnadsbidraget. De efterlyser också någon sorts integrationsplan för föräldrar – likt den plan som införts för att förbättra invandrarbarns framgång i skolan.

– Det finländska samhället bygger på att alla i arbetsför ålder jobbar. Invandrare kan inte vara ett undantag, säger Kurronen.