Vad är en våldtäkt? Svaret är inte det samma idag som för 10 år sedan och det syns i sexbrottsstatistiken

De senaste dagarna har medierna tutat ut mängder av statistik över antalet sexualbrott. Men statistiken över antalet sexbrott i Finland berättar egentligen ganska lite om det faktiska antalet brott och desto mer om hur lagstiftningen och den allmänna synen på sexualitet har ändrat.

Analyser som enbart ser till siffrorna under olika brottsrubriceringar riskerar att bli missvisande eftersom lagstiftningen har skärpts i flera repriser och allt fler anmäler övergrepp. Svaret på frågan om vad en våldtäkt är har till exempel ändrat sedan år 2011, i laglig bemärkelse.

Sexualbrottsstatistiken är inte en direkt beskrivning av hur vanligt det är med olika former av övergrepp. På grund av lagändringar har brottskategoriseringarna ändrats från år till år.

Mörkertalet när det kommer till sexualbrott är och har varit stort. När sexualbrott diskuteras öppet och inte längre ses som något man måste acceptera anmäler allt fler de övergrepp de har varit med om.

Då tröskeln att anmäla sjunker kan det också synas i statistiken.

Antalet brottsanmälningar om sexualbrott var rätt stadigt under största delen av 1990-talet. Strafflagens kapitel om sexualbrott totalreviderades år 1998 och efter det kan man se en ökande trend bland anmälningarna.

I Statistikcentralens preliminära uppgifter för år 2018 ser man en klar ökning av antalet anmälningar. En faktor som kan ha påverkat utvecklingen är #metoo och övriga kampanjer som satte fokus på sexualbrott under fjolåret.

Enligt Riitta Silver som är jurist vid våldtäktskriscentralen Tukinainen har anmälningarna kring sexualbrott riktade mot barn ökat också tack vare att barnskyddslagen har ändrats. Sedan år 2010 har myndigheterna en skyldighet att anmäla misstankar om sexualbrott i högre grad än förr.

- Förhoppningsvis har den nya barnskyddslagens anmälningsplikt ökat anmälningarna om sexualbrott där barn och unga är offer, säger Silver.

Ser man på hur lagstiftningen om sexualbrott har förändrats sedan år 1998 återspeglas många av förändringarna också i statistiken.

Våldtäkt nu och då är inte samma sak

Strafflagens våldtäktsparagrafer har skärpts både år 2011 och 2014. Handlingar som tidigare lydde under lindrigare brottsrubriceringar döms nu som våldtäkt och definitionen av grov våldtäkt har breddats. I statistiken syns det här som fler våldtäkter.

Genom lagändringar har nya brottsrubriceringar införts: sexköp av offer för sexhandel år 2006, lockande av barn i sexuellt syfte år 2011 och sexuellt antastande 2014. Också de här lagändringarna ser ut som fler sexualbrott i statistiken över det totala antalet sexualbrott.

Bara en liten del av fallen leder till fällande domar

Det går inte att jämföra antalet fall som gått till åtal och antalet domar under samma år eftersom behandlingstiderna kan vara långa.

Det vi ändå kan se är att antalet domar för sexualbrott är mindre än hälften (41 procent år 2017) än antalet fall som gått vidare till åtalsprövning.

Ser man enbart till våldtäkterna är andelen ännu lägre, kring en fjärdedel. 2017 gick 874 våldtäktsfall vidare till åtalsprövning. För 209 brott utfärdades fällande domar. Det totala antalet utmätta straff var 167 stycken eftersom det i en och samma dom ofta finns många olika brottsrubriceringar.

De våldtäkter som har lett till en fällande dom har ändå ökat kraftigt sen början av decenniet, från 83 stycken år 2010.

Jurist Riitta Silver vid Tukinainen säger att skillnaden i antalet anmälningar och antalet domar beror på flera olika faktorer.

Till exempel kan en en del av anmälningarna handla om:

• preskriberade brott
• att polisen inte kan utreda alla brott av olika orsaker
• att offret pressas av förövaren att dra tillbaka anmälningen
• att offren inte kan göra anmälningen så att det kommer fram tillräckligt med bevis som håller i rätten.

- En del fall är säkert sådana att offret har varit ensamt och utan hjälp och stöd och då kan till och med sakuppgifterna ha blivit bristfälliga då anmälan görs, och då går ärendet inte vidare då all information inte finns tillgänglig, säger Silver.

Därför anser hon att det är viktigt att offren har en stödperson och ett biträde så att åtminstone alla uppgifter kommer fram då anmälan görs och under polisförhören.

De flesta som döms får fängelsestraff

De flesta som fälls för sexualbrott får fängelsestraff, ibland i kombination med böter, ersättningar för sveda och värk eller samhällstjänst.

2017 var 87 procent av domarna i de fall där ett sexualbrott var den huvudsakliga brottsrubriceringen fängelsedomar. Ofta ingår flera brott i samma dom och i straffet bakar man ihop alla brott.

18.1.2019 kl 14:55 kompletterat med årtalet 2010 för barnskyddslagens utvidgade anmälningsplikt. /LL