”Tänk att jag är den första som rör i krukbiten på över 5 000 år” - arkeologiska utgrävningar i Borgå

Arkeologiska utgrävningar pågår i Vävarsbacka i Illby i Borgå. Amatörer under ledning av arkeolog Jan Fast hoppas hitta pilspetsar och stenyxor från stenåldern.

Alla står med var sin murslev i handen och böjda ryggar. Ett, tu, tre hörs ett rop: ”Titta vad jag har hittat!”

En av deltagarna i Borgå medborgarinstituts kurs i arkeologi står med en större krukskärva i handen. Det är en kantbit till en kruka från kamkeramisk tid; den är alltså över 5 000 år gammal.

- Kom och visa den så får jag fota den, säger kursens lärare Jan Fast. Han måste sitta på en stol på grund av ett gipsat ben.

Han tar ett lingonris i handen och petar försiktigt bort den sand som finns i dekorationen som består av djupa hål, troligen gjorda med pinnar.

Fyndplatsen är alldeles vid kanten till ett sandtag

De arkeologiska grävningarna hålls i Vävarsbacka, några kilometer från Illby. Området som undersöks ligger alldeles på gränsen till ett gammalt sandtag.

- Vi gräver här för att hindra att marken rinner ner för branten innan den är undersökt, säger Jan Fast.

Efter ett par timmars jobb har deltagarna skalat bort mullen och grävt kanske tio centimeter ner i sanden.

De har redan hittat krukskärvor, kvartsbitar och brända ben. De ben som inte har kastats in i en lägereld har förmultnat för länge sedan.

Felix Smeds är med på en arkeologisk grävning för första gången. Han har än så länge bara kvartsbitar i sin fyndpåse, men hoppas på att hitta krukbitar bara han gräver djupare.

Jan Fast hoppas på mer än så. Han räknar med en resultatrik utgrävning.

En orsak är att man har bott länge i området under stenåldern, troligen 1 000 år i ett sträck.

- Det har lämnat en massa spår i den här sanden som vi gräver i, säger Fast.

Han hoppas att de hittar helheter med fynd av olika typer. Han nämner pilspetsar, stenyxor, krukbitar och ben.

Marken silas på jakt efter fynd

Var och en av amatörerna har ett område på kanske en kvadratmeter att gräva på. De använder en murslev och föser upp den sandblandade jorden på en sopskyffel. Sedan tömmer de jorden i en hink.

Lite längre bort står Fanny Fagerholm. Hon är arkeologistuderande i Umeå och gör sin praktik genom att delta i utgrävningarna i Vävarsbacka.

Hennes uppdrag är att övervaka sållningen. Deltagarna i kursen kommer med sina hinkar till henne. Hinkarnas innehålls hälls i ett stort såll.

Då det bara finns stenar och andra föremål kvar hjälper Fagerholm deltagarna att hitta keramikbitar och annat intressant bland stenarna.

- Här är keramik. Sätt det i din påse. Och här är en bit kvarts, säger hon medan hon går igenom materialet.

Alla fynd sätts i en plastpåse. Varje deltagare har sin egen påse där den exakta beskrivningen av fyndplatsen står skriven med stora svarta bokstäver.

Jan Fast har länge drömt om att gräva i Borgå

Jan Fast har tidigare ordnat kurser för amatörarkeologer bland annat i Västnyland. Nu är det första gången har leder en grävning i Östnyland.

Redan under studietiden på 90-talet hörde han om att det finns rikligt med stenåldersfynd i Borgåtrakten. Han fick bland annat höra om de arkeologiska grävningarna i Böle på 80-talet.

Men det har aldrig grävts i Vävarsbacka tidigare. Det ligger i dag tjugo meter över havsytan, men var för 5 000 år sedan havsstrand.

- Vi är på intressanta områden. Jag har länge väntat att få gräva i Borgå.

Det var i höstas som Jan Fast bestämde sig för att ordna en kurs för amatörarkeologer i Illby och tog kontakt med Borgå medborgarinstitut.

Den första kursen blev full på en timme så medborgarinstitutet beslöt sig för att starta en kurs till. Nu grävs den i Vävarsbacka under två förlängda veckoslut i juni.

Vävarsbacka kanske blir en sevärdhet i framtiden

Jan Fast hoppas att kunna bygga upp en amatörarkeologisk gemenskap i Östnyland i stil med den som har funnits redan i tiotals är i Västnyland.

- Intresset verkar vara enormt stort.

Under de här två veckosluten gräver amatörerna klart på det område de har börjat på, men sedan finns ännu flera hundra kvadratmeter att undersöka för kommande år.

- Kanske det skulle kunna bli en sevärdhet i något skede sedan, säger arkeolog Jan Fast.