Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Allt fler har höns i tätort - har hönan blivit vårt nya keldjur?

Från 2018
Svartvit tupp till vänster av rasen wyandotte och svart höna till höger av rasen dvärgkochin
Bildtext En tupp av rasen wyandotte och höna av rasen dvärgkochin bor hos Fredrik Regårdh i Esbo.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Det går att ha höns i tätorten, och allt fler vill ha hönor som hobby. I Esbo har Fredrik Regårdh höns på gården.

- Det är väldigt ekologiskt att hålla höns. De älskar matrester, man kan ge dem nästan allt. När vi har fler höns på sommaren så går alla matrester till hönsen. En sak som de inte tycker om är citrus, säger Esbobon Fredrik Regårdh.

Regårdh har haft höns i flera år hemma hos sig i norra Esbo. Den här vintern är de färre en vanligt - en höna och en tupp bor i ett rum i stallet under vintern.

I januari 2018 fanns det 223 små hönshus i huvudstadsregionen enligt livsmedelssäkerhetsverket Evira. Husen ägs av både privatpersoner och företag som har färre än 20 höns.

Rummet där Regårdhs höns bor har ett fönster, men hönsen kan inte gå ut. Det är inte lika varmt som i en lägenhet.

- Vi håller temperaturen precis över nollstrecket så vattnet inte fryser.

I februari kommer äggläggningen igång och då äter han av äggen.

Fredrik Regårdh utanför sitt hönshus.
Bildtext Fredrik Regårdh visar hönshuset dit hönsen kan flytta i mars. De klarar av kyla men inte fukt eller drag.

Till våren får Fredrik Regårdhs höns flytta ut till en liten stuga med rastgård.

- Jag öppnar dörren och så går dom ut i trädgården. När de börjar skymma går de in och sätter sig på pinnen igen, säger Fredrik Regårdh.

Helt fritt får hönsen ändå inte gå förrän under sommarmånaderna.

- Från första mars till sista maj måste de vara inne i den här buren. De får inte komma i kontakt med flyttfåglar eftersom de kan bära på fågelinfluensa.

Hönsen vet var de bor och därför rymmer de inte berättar Fredrik.

Fredrik Regårdh utanför sitt hönshus.
Bildtext Fredrik Regårdh tycker höns är roliga för barn, själv växte han upp med höns i Skåne.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Alla som har höns ska registrera sig hos landsbygdsenheten i sin kommun. Den som vill ha höns på ett planområde, alltså ett område som har en detaljplan, måste dessutom kontakta hälsoskyddsmyndigheten i sin kommun.

- En sak som man måste tänka på är att man måste kunna ha hönsen i en rastgård. För går de ut i trädgården hela tiden kan de göra gropar och gräva. Därför måste man ha en rastgård och sedan kan man släppa ut dem emellanåt.

Eviras sidor går det att läsa vilka bestämmelser det finns.

- Det kan bli problem med vissa grannar dom gillar inte att tuppar gal. Tuppar gal efter gryning några timmar framåt rätt intensivt, man bör diskutera med sin granne, säger Fredrik Regårdh.

svart höna och svartvit tupp i vinterlogi
Bildtext Inne i stallet, ovanför hyllan upptill finns en pinne de kan sitta och sova på.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Helsingfors har flest små hönsgårdar enligt livsmedelssäkerhetsverket Evira, 80 stycken. Esbo har 58, Kyrkslätt 40 och Vanda 45 stycken. Det kan finnas några färre, eftersom alla inte kommer ihåg att anmäla till Evira när de avslutar verksamheten.

- Min uppskattning är att allt fler har höns som keldjur eller som en hobby. Det här gäller i hela Finland, säger Terhi Jääskeläinen på Evira.

Antalet personer som har hönor ökar varje sommar, eftersom många väljer att bara ha höns under sommarmånaderna.

- På vintern måste höns få vara inomhus. Det ska vara så varmt att dricksvattnet inte fryser till is, säger Terhi Jääskeläinen.

Om man inte kan ha höns året om kan man också låna höns över sommaren, tipsar Jääskeläinen.

Diskussion om artikeln