Världens bästa dagis blev kamp om rätten till dagvård

Lagen om småbarnspedagogik skulle trygga alla barns rätt till en kvalitativ dagvård. Lagen hann knappt träda i kraft före den nya regeringens sparkrav var ett faktum.

För de som arbetat med att ta fram lagen kom sparkraven som en blöt trasa i ansiktet.

- Vi diskuterade inte alls en inskränkning i rätten till småbarnspedagogik, det förslaget kom nog som en överraskning säger Träskändas dagvårdschef Reino Taurovaara, en av dem som satt med i arbetsgruppen som tog fram lagförslaget.

Den gamla dagvårdslagen var från 1970-talet så en ny lag var hett efterlängtad. Man ville skapa världens bästa dagis med fokus på barnets rättigheter och man ville se på dagvården ur barnens perspektiv.

Arbetet drog ut på tiden och åsikterna inom den mångprofessionella arbetsgruppen gick ofta isär. Alla var ändå överens om målsättningarna.

- Dagvården ska inte vara ett ställe dit föräldrarna kan föra sina barn medan de är på jobb, utan dagvården ska erbjuda en kvalitativ pedagogik åt alla barn, säger Taurovaara

Syftet med småbarnspedagogiken är att ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande

Lagen om småbarnspedagogik 2a§3

Den nya lagen om småbarnspedagogik betonar barnens rätt till jämlik småbarnspedagogik. Det här är något många nu är rädda att kommer att gå förlorat.

- Det finns en stor risk att skillnaderna på kvaliteten blir ännu större i takt med att kommunerna fattar olika sparbeslut, säger utbildningsrådet Arja-Sisko Holappa från utbildningsstyrelsen. Hon satt också i arbetsgruppen som skrev den nya lagen.

Många som vi har talat med är mest besvikna på hur diskussionen igen har börjat handla om dagvård som en service som föräldrarna behöver, istället för något som är viktigt för barnen.

- Man vet hur viktigt den tidiga pedagogiken är och vi hade äntligen börjat komma ifrån lattemammadiskussionen, säger De Grönas riksdagsledamot Emma Kari. Också hon var med om arbetet med den nya lagen, då som riksdagsassistent.

- Nu är vi där igen och attityden är att dagvård finns till för föräldrarna, inte barnet, säger Kari.

Syftet med småbarnspedagogiken är att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik

Lagen om småbarnspedagogik 2a§6

Oklart när kompletteringen blir av

Den del av lagen som trädde i kraft i augusti var bara den första delen, lagen skulle kompletteras senare. Hur det blir med det är nu oklart.

- Vi har inte fått höra någonting om det, knappast har den nya regeringen intresse av att utveckla småbarnspedagogiken ytterligare, säger Holappa.

Kommunerna måste lösa ekvationen

För de som sitter i kommunerna och ska arrangera dagvården i praktiken har de senaste åren varit krävande. Först väntade de på den nya lagen i många år.

När lagen väl trädde i kraft kunde man inte börja arbeta med innehållet i den, utan fick istället fundera på hur regeringens sparkrav skulle komma att påverka premisserna. För dagvårdschef Margot Flinck i Kyrkslätt har mycket tid gått åt till att vänta på besked.

-Den nya lagen trädde i kraft i augusti men ganska snabbt började man tala om inbesparingar. I januari trädde regeringens sparkrav i kraft och sen fick vi vänta på kommunens beslut. Det var först i mars som vi visste hur det skulle bli, säger hon.

Kyrkslätt hör till de kommuner som har valt att begränsa rätten till småbarnspedagogik till 20 timmar.

I Kyrkslätt har man å andra sidan redan länge arbetat i den nya lagens anda. Man har gjort upp pedagogiska planer för alla barn, beaktat barnen som individer och infört egenvårdarsystem.
Därför har Kyrkslätt kommit en bit på vägen i frågor som berör just småbarnpedagogiken.

- Jag ser ändå ljust på framtiden. Vi har bra och kunnig personal som tar barnen i beaktande. Jag hoppas att vi kommer att kunna arrangera dagvården så att också föräldrarna blir nöjda, säger Flinck.

Förbättringar kostar

En av de som fått se sitt arbete undergrävas är Jari Rajanen, direktör för avdelningen för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik på undervisnings- och kulturministeriet.

- Forskare är eniga om hur stor roll den tidiga barndomen har när det gäller hela det fortsatta livet. Därför är det synd att man vill spara just här. Jag tror ändå att vårt arbete inte har gått förlorat. När tiderna blir bättre kommer man att inse hur viktig småbarnspedagogiken är, säger han.

Jari Rajanen är ändå på det klara med att det inte går utan att man också satsar pengar.

- Om man ska åstadkomma förbättringar behövs också pengar, anser Jari Rajanen

Den enda som inte vill se att det ligger en konflikt i kombinationen mindre pengar och bättre dagvård är undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

- Visst måste kommunerna spara, men det betyder inte att man inte kan utveckla småbarnspedagogiken. Det är inget som står i vägen för det, säger ministern.

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight tipssida. Här kan du läsa tipset som artikeln bygger på.