Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Invandrare i Finland når högsta sysselsättningsgraden på över tjugo år

Från 2023
Uppdaterad 26.04.2023 18:38.
Ihmisiä kadulla kävelemässä.
Bildtext Sysselsättningen bland utlandsfödda har ökat kraftigt de senaste fem åren. Ökningen är speciellt stor bland kvinnor födda utanför EU.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Utlandsfödda knappar stadigt in på sysselsättningsgraden bland infödda finländare. Speciellt kvinnor från Afrika och Asien jobbar allt mer.

Sysselsättningsgraden bland invandrare har stigit kraftigt under de senaste åren. Det här visar färska siffror som Arbets- och näringsministeriet tagit fram.

Vid årsskiftet låg de utlandsföddas sysselsättningsgrad på 72 procent jämfört med 75 procent bland personer födda i Finland.

Det här innebär en markant ökning under de två senaste åren: utlandsföddas sysselsättning har stigit med 8 procentenheter medan finländarnas stigit med dryga 2 procentenheter.

Invandrarna knappar alltså in på sysselsättningsgraden bland övriga finländare. I början av 2000-talet var invandrarnas sysselsättningsgrad som mest 13 procent lägre än för personer födda i Finland.

En graf med två kurvor. Den ena visar sysselsättningsgraden för invandrade personer och den andra för personer födda i Finland.

Ur siffrorna går det att utläsa att sysselsättningen ökat speciellt bland kvinnor födda utanför EU. Ökningen gäller till exempel personer med bakgrund i Afrika och Asien som bott högst fyra år i Finland, berättar Juho Peltonen, specialsakkunnig vid Arbets- och näringsministeriet.

Lappar bristen på arbetskraft

De två senaste årens ekonomiska uppsving har haft en större effekt på utlandsföddas sysselsättning än på infödda finländare. Det här beror på att invandrares sysselsättning är mera konjunkturkänslig, det vill säga beroende av hur bra det går för ekonomin, berättar Juho Peltonen.

Det här tyder på att utlandsfödda troligen fått flera deltidsjobb, vilket varit trenden i Finland under de senaste åren, anser Peltonen.

Han påpekar att den arbetsrelaterade invandringen har ökat från och med 2021, samtidigt som den humanitära invandringen hållits på samma nivå som tidigare.

”Arbetskraftsbristen kan antas ha höjt sysselsättningen bland utlandsfödda, eftersom marknaden just nu inom många branscher är mottaglig för arbetssökande”, skriver Peltonen.

Het fråga för regeringsförhandlingarna

Finland ligger på efterkälken i att öka arbetskraftsinvandringen och åtgärderna för att öka internationell rekrytering har varit blygsamma, sa forskaren Pasi Saukkonen i måndagens A-studio.

Invandringsfrågan har varit den tuffaste frågan för ett eventuellt regeringssamarbete mellan Samlingspartiet och Sannfinländarna.

För Samlingspartiet är ökad arbetskraftsinvandring en viktig fråga för att lösa arbetskraftsbristen, medan Sannfinländarnas knäckfråga är att begränsa både den humanitära invandringen och arbetskraftsinvandringen inom låglöneyrken.