Folk har levt goda dagar vid Korsholms vallar, tror arkeolog – många fynd från 1600-talet under veckans utgrävningar
Pärla, mungiga och ring några av veckans upptäckter.
Efter en veckas utgrävningar vid slottskullen i Gamla Vasa vet forskare nu lite mer om livet där på 1600- och 1700-talen. Totalt har cirka 1000 fynd gjorts på fem dagar.
Antalet fynd överraskade arkeolog Jan Fast från Helsingfors universitet.
– Vi trodde att det blir en del, men kanske inte så här många.
Slottet vid Korsholms vallar byggdes på en kulle på 1300-talet.
– Det finns vissa platser i Finland som fortfarande är värdefulla och heliga. Det här är en av dem, säger Fast om platsen.
Den första dagen hittades ett mycket gammalt instrument, mungiga eller munharpa, på området.
– Mungiga spelade man redan på vikingatiden, säger Fast.
De flesta fynden består av benbitar från djur. Också glas och keramikskärvor från 1700-talet har hittats.
Fina fynd vittnar om lyxliv på 1700-talet
Fynden vittnar om att det var ett gott liv folket i slottet levde.
– Det har funnits mycket kött, även om vi också hittar fisk. Glasvarorna här var inte om var mans egendom, utan det är utsirade glasbägare. Glasexperter kommer att titta närmare på dem senare.
En gul glaspärla, vildsvinsbetar och en trefotsgryta har bland annat hittats under veckan. Ett silvermynt, ett öre, från 1696 eller Karl XI styre (1655-1697) har också kommit fram ur jordlagren.
Ring med hakkors har förbryllat
Dessutom visade det sig att en man för ungefär 60 år sedan hittat en ring på området. Nu ville han visa ringen som är i brons med ett omvänt hakkors (som användes före nazisterna svängde både på hakkorset och på innebörden red.anm.). Fast har gjort lite efterforskning och tänker sig nu att ringen är från sen medeltid.
Fasts eftersökningar visar att svastikan är ett bomärke som möjligen hänvisar till Korsholm och kan ha tillhört någon förvaltare på orten.
På 1960-talet, då ringen hittades, trodde lokala arkeologer att någon tysk soldat under andra världskriget kunde ha tappat den och därför brydde man sig inte desto mer om fyndet.
Korsholms slott började byggas på 1370-talet, men inga ursprungliga ritningar finns kvar och man vet inte om det var byggt i trä eller sten. Fast gissar i dag på trä. Utgrävningarna i år fokuserade ändå på senare århundraden så ner till 1300- eller 1500-talen kom man inte.
Fast tror ändå att också medeltida lämningar har bevarats väl under marken.
– Vi har tagit oss ner som mest ungefär en meter nu, och säkerligen behöver vi gräva ytterligare en meter för att nå de äldre lagren.
Skolbarn och lekmän med i utgrävningarna
Utgrävningarna har gjorts tillsammans med femteklassare från två skolor i Vasa. Enligt Fast har barnen deltagit ivrigt.
– Det har varit otroligt fint. Ivern smittar av sig också till en gammal arkeolog.
Skolbarnen från Haga skola och Vanhan Vaasan koulu har fått lära känna historia på ett konkret sätt via projektet.
– Det här är en fin helhet för barnen, och man får vara lärare och arkeolog samtidigt.
Nästa år ska utgrävningarna fortsätta i djupare lager.
Utgrävningarna har finansierats av Suomen kulttuurirahasto och arrangerats av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK).
Artikeln är en bearbetad version av Yle Pohjanmaas artikel "Korsholman keskiaikaisessa linnassa on eletty herroiksi, arvelee arkeologi – Vaasan historiallisesta kohteesta tiedetään vielä varsin vähän" skriven av Juuso Kääriäinen.