Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Arkeologiska utgrävningar vid Aboa Vetus lockar både barn och vuxna – alla sommarens kurser är fullsatta

Från 2022
Barn ser på fynd från arkeologiska utgrävningar.
Bildtext Barnen som besöker utgrävningen får gissa vad de olika föremålen användes för och till vilket djur de olika benen tillhört.
Bild: David Fagerudd / Yle

På museet Aboa Vetus Ars Novas bakgård i centrala Åbo pågår som bäst arkeologiska utgrävningar för det femte året i rad. Hit är också allmänheten välkommen att pröva på arkeologi.

Anna Sointula är en av praktikanterna vid utgrävningen. Hon studerar arkeologi för femte året på Gotland. Hon började studera arkeologi eftersom det var ett sätt för henne att studera historia genom praktiskt arbete.

Hon berättar att utgrävningarna vid Aboa Vetus visar hur livet i Åbo sett ut ända från 1400-talet fram till modern tid.

– Vi har två gamla källarruiner här. Med hjälp av gamla dokument har vi också fått reda på att det bott folk i en av delarna under 1600-talet. De arkeologiska utgrävningarna har ytterligare visat att de här konstruktionerna kan härstamma ända från 1400-talet.

Anna Sointula är praktikant vid de arkeologiska utgrävningarna vid Aboa Vetus ars Nova.
Bildtext Anna Sointula är praktikant vid de arkeologiska utgrävningarna vid Aboa Vetus Ars Nova.
Bild: David Fagerudd / Yle

Den centrala undersökningen på området kretsar kring att hitta tecken på tiden efter Åbo brand 1827. Samtidigt vill arkeologerna vid Aboa Vetus få reda på mera om hur området såg ut under medeltiden.

– Det är viktigt att allmänheten också ska få veta hur forskningen fungerar. Därför låter vi också andra än arkeologer vara med och gräva ut området. De får sålla i jorden för att få fram olika intressanta föremål. Det har varit mycket populärt, säger Sointula. Samtidigt får folk en närmare relation till forskning, tillägger hon.

Två praktikanter gräver efter arkeologiska föremål.
Bildtext Två praktikanter gräver efter arkeologiska föremål.
Bild: David Fagerudd / Yle

De fulla deltagarlistorna för arkeologikurserna vid Aboa Vetus förklarar Sointula med en låg tröskel till deltagande.

– Speciellt för barn så är det bra att kursen inte är så lång. Den pågår bara i fyra timmar och barnen är mycket entusiastiska. Jag minns en grupp barn som spekulerade om att en gristand de hittade skulle ha tillhört en sabeltandad tiger. Utöver det är kurserna mycket populära bland vuxna också.

En skärva från en kruka.
Bildtext Praktikant Heli Karmakallio håller upp en skärva hon nyss hittat.
Bild: David Fagerudd / Yle
Jord silas för att hitta arkeologiska fynd.
Bildtext Här silas jord för att hitta arkeologiska fynd.
Bild: David Fagerudd / Yle

Något avvikande på området är att man under förra årets utgrävningar hittade en oväntad tegelkonstruktion som inte var dokumenterad sedan tidigare.

– Vi har inte kommit fram till vad den här konstruktionen användes till, men en del teorier finns nog, säger Sointula.

Tegelkonstruktion vid Aboa Vetus ars Novas arkeologiska utgrävningar
Bildtext Tegelkonstruktion vid Aboa Vetus Ars Novas arkeologiska utgrävningar. Längst i hörnet ser man mörkare delar. Det är kol som blivit kvar efter Åbo brand.
Bild: David Fagerudd / Yle

Ännu i augusti ordnas tillfällen där folk kan delta i utgrävningarna vid Aboa Vetus, men också efter att grävandet avslutas för sommaren fortsätter arbetet.

Alla fynd ska tvättas, katalogiseras och arkiveras för att de sedan ska finnas till hands för forskare. Dessutom finns det ännu mycket kvar att upptäcka som ännu ligger begravet i jorden.

En kullerstensväg från 1700-talet vid Aboa Vetus ars Nova.
Bildtext En kullerstensväg från 1700-talet som grävts fram.
Bild: David Fagerudd / Yle

Åbos historia syns bland jordlagren – ett tydligt kollager markerar tiden för Åbo brand

Vid de arkeologiska utgrävningarna vid museet Aboa Vetus ars Nova i Åbo får också frivilliga amatörer delta i utgrävningarna och i kurser om arkeologi. Tre sådana frivilliga är Aulikki Vuola, Anneli Tarkkonen och Eva Pomell-Jokinen. Alla tre har varit med flera somrar tidigare.

Tre frivilliga gräver efter arkeologiska fynd
Bildtext Aulikki Vuola, Anneli Tarkkonen och Eva Pomell-Jokinen är frivilliga vid den arkeologiska utgrävningen.
Bild: David Fagerudd / Yle

Vuola berättar att intresset för arkeologi är något hon haft väldigt länge.

– I något skede hoppades jag till och med studera arkeologi. Nu har jag deltagit i många arkeologiska utgrävningar. Vissa av utgrävningarna har gjorts på äldre områden än det vid Aboa Vetus, säger Vuola.

På sistone har ändå modernare historia intresserat mer.

Eva Pomell-Jokinen har utbildat sig till kandidat inom arkeologi vid sidan om sitt arbete.

– Jag får nu leva ut en ungdomsdröm genom att delta i arkeologiska utgrävningar. Dessutom utökar de också kunskaperna jag fått under studierna, säger Pomell-Jokinen.

Pomell-Jokinen säger att glas, porslin, lerpipor och djurben hör till de vanligaste fynden under utgrävningen. Men det kan också hända att man hittar nycklar, spikar och något enstaka mynt.

Trots att området hon gräver i inte är speciellt djupt kan hon hitta gott om föremål från så långt bak i tiden som 1600-talet.

En samling av de bästa arkeologiska fynden från Aboa Vetus ars Novas bakgård.
Bildtext En samling av de bästa arkeologiska fynden från Aboa Vetus Ars Novas bakgård.
Bild: David Fagerudd / Yle

Anneli Tarkkonen säger att arkeologin ger henne en djupare kunskap om Åbos historia på ett mycket konkret sätt. På så vis kan hon se stadens förflutna komma fram lager för lager.

De frivilliga grävarna påpekar också att man bland de olika jordlagren kan se ett tydligt kollager. Det här lagret markerar Åbo brand.

Efter branden har en hel del jord skyfflats över från andra delar av egentliga finland så de föremål som hittas där kommer inte nödvändigtvis från samma område.

Det bästa med utgrävningarna säger de tre frivilliga att ändå är gemenskapen man bygger tillsammans med alla andra.