Fenomenet särskrivningar duggar tätt i vår skriftspråkliga värld- ibland skapar de oreda och ibland bara ett leende hos läsaren. Felaktig särskrivning innebär att ett sammansatt ord skrivs som två eller flera ord. Detta är ett vanligt skrivfel i svenskan då vi kan bilda nya ord genom sammansättningar, i stort sett utan begränsningar.
Felaktiga särskrivningar kan leda till att betydelsen blir en helt annan än vad som avsetts. Underhållande exempel är t ex ”brun hårig sjuk sköterska” i stället för ”brunhårig sjuksköterska”, och ”skum tomte” i stället för ”skumtomte”.
Direkta missförstånd på grund av felaktiga särskrivningar är sannolikt ovanliga; däremot gör felaktiga särskrivningar en text mera svårläst eftersom den inte följer skriftspråksnormen. Ett annat problem är att textens vederhäftighet kan ifrågasättas eftersom många uppfattar felaktiga särskrivningar som ett tecken på okunskap och bristande bildning.
En av de bakomliggande orsakerna till att särskrivningarna ökar sägs många gånger vara den stora mängden influenser från det engelska språket under 1900-talet. Debatten kring särskrivningens lavinartade ökning är stor. Engelskan särskriver många ord medan svenskan innehåller många sammansatta ord som då de särskrivs får helt andra betydelser än avsett.
Generellt är det så att de germanska språken utmärker sig genom att i hög grad bilda nya ord genom just sammansättningar. Det finns dock undantag- i de västgermanska språken, som nederländska, tyska och engelska, är sammansatta ord inte ett lika brännande ämne, men stavning av sammansättningar diskuteras.
Vi tar många gånger för givet att särskrivning blir allt vanligar och periodvis menas att dagens barn och ungdom skriver sämre än tidigare generationer. Spännande och omvälvande är dock att forskning (Ledin, professor svenska, Örebro universitet) kring särskrivningar visat på följande :
- dagens ungdom särskriver inte mer än andra generationer. Särskrivningar har funnits i alla tider. Den som läser en text som är några hundra år gammal kommer att stöta på ett antal. Äldre svenska författare som Carl Michael Bellman och Anna Maria Lenngren särskrev.
- särskrivningen är inte beroende av engelskans inflytande- särskrivningar har alltid funnits
- särskrivningar orsakar inte några missförstånd
Oavsett vad forskningen säger kan särskrivningar skapa spännande diskussioner och en ökad språklig medvetenhet hos barn och elever. Genom att titta på ords uppbyggnad, ordstam, form och betydelse då de används i sammansatta ord och vilken betydelse uttryck kan få då de felaktigt särskrivs får eleverna möjlighet att reflektera över sin språkanvändning och undervisningen får mängder av ingångar till spännande grammatiska och språkstrukturella diskussioner. En mängd bilder och spännande ord som kan hjälpa till att krydda undervisningen och diskussionerna finns bl a att hitta på facebookgruppen Bilder i kampen mot särskrivningar.
Språkutvecklarna 