Astrid Lindgren – från A till Ö

Astrid Lindgren är en av Sveriges mest berömda och älskade författare. Här skildrar Magnus Bergsten Astrid Lindgren genom några glimtar ur liv och verk.

Astrid-Lindgren
© BONNIERS/TT Nyhetsbyrån

Astrid

Astrid Anna Emilia föddes på gården Näs strax utanför Vimmerby den 14 november 1907. Fadern var prästgårdsarrendator. Astrid hade tre syskon: brodern Gunnar och systrarna Stina och Ingegerd. Familjesammanhållningen var stark, systern Stina hade Astrid daglig kontakt med livet ut (de dog samma år).

Britt-Mari lättar sitt hjärta

Så heter debutboken från 1944. Året efter utkom den betydligt mer välkän­da Pippi Långstrump, berättelsen som revolutionerade barnlitteraturen. Pippi blev älskad jorden runt och med tiden en starkare symbol för Sverige än både kungen och dalahästen.

Censuren

Under andra världskriget rekryterades kontoristen Astrid Lindgren till underrättelsetjänstens avdelning för brev­censur. På nätterna granskade hon brev till och från inkallade soldater för att bedöma om de innehöll hemliga uppgifter. En kollega i snokandet var barndomsvännen Anne-Marie Fries, allad ”Madicken” och förebild till den litterära familjeflickan som presentera­des i bokform 1960.

Dalagatan 46

I oktober 1941 flyttade Astrid, maken Sture och barnen Lasse och Karin in i en fyrarummare på Dalagatan i stadsdelen Vasastan i Stockholm. Här bodde hon fram till sin död 2002 och här författade hon de flesta av sina böcker (hon stenograferade dem, liggande i sin säng). Sture dog redan 1952.

Ellen Key

Som sjuttonåring gav sig Astrid tillsammans med ett par kamrater ut på några dagars fotvandring norrut från Vimmerby. Bland annat besökte de Ellen Keys berömda villa vid Vättern, Strand. Astrid har berättat om det korta mötet med den berömda och vid denna tid tämligen ålderstigna kulturpersonligheten, en följd av att Keys sanktbernhardshund bet en av flickorna i benet.

Furusund

Astrid Lindgren tillbringade under mer än femtio år somrarna i Roslagen. Hennes svärföräldrar köpte huset Stenhällan i Furusund redan 1939. Sveriges andra litterära gigant, August Strindberg, hade för övrigt bott alldeles i närheten.

Gunnar

Gunnar Ericsson, Astrids ett år äldre bror, var förebilden för Lasse i Bullerbyn. Gunnar var riksdagsman för bondeförbundet och gav tillsammans med den kände tecknaren Ewert Karlsson, EWK, ut en serie satiriska årsböcker om svensk politik. Han dog 1974.

Hedersdoktor

Astrid Lindgren hade ingen egen högre utbildning, men fick med tiden flera akademiska utmärkelser. Hon utsågs till hedersdoktor i Linköping 1973, i Leicester 1978 och i Warszawa 1989.

Illbatting

De tre böckerna om den godhjärtade men upptågsbenägne Emil i Lönneberga utkom 1963, 1966 och 1970. De mustiga och humoristiska folklivsskildringarna blev i början av 1970-talet populära filmer, med lintotten Jan Ohlsson i huvudrollen. Förebild för figuren? Kanske Astrid själv, hennes tredjenamn var ju Emilia.

Jubileer

Hundraårsminnet av Astrid Lindgrens födelse firas över hela världen 2007. Samtidigt uppmärksammas en annan smålänning, Carl von Linné, född tvåhundra år tidigare. Vem är viktigast att minnas? Astrid var i alla fall roligast.

Karlsson

Den propellerförsedde tjockisen Karlsson på taket (presenterad i bokform 1955, på film 1974) fick sitt namn från en skomakare i Astrid Lindgrens barndom, kallad ”Karlsson på Fatet”. Men någon likhet när det gäller personlighet lär inte finnas. Karlsson var en otroligt populär figur i gamla Sovjetunionen. Förre statsministern Ingvar Carlsson har vittnat om att han fick höra besvikna kommentaren om att ”det var fel Karlsson” när han kom på officiellt besök i Moskva.

Lillebror

Pojkarna i Astrid Lindgrens böcker är ofta svaga, i behov av vänner eller fadersgestalter. I Karlsson-böckerna är det den ensamme Svante Svanteson, kallad Lillebror, som stärks av bekantskapen med den handlingskraftige – men ganska osympatiske – spruttflygaren. En annan lillebror med behov av stöd är Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. På film gestaltades båda figurerna för övrigt av samma skådespelare, Lars Söderdahl.

Manus

Astrid Lindgren skrev själv manus till filmerna som byggde på hennes böcker. Hon var känd för att kunna göra snabba och effektiva justeringar mitt under inspelningarna, där hon brukade dyka upp då och då och bjuda på tårta.

Näs

Gården där Astrid föddes har med tiden gått från landsbygd till stadsmiljö. Vimmerby har vuxit, ängar och åkrar där ”buller­bybarnen” stojade har blivit hyreshusområden och parkeringsplatser. Men Näs ägs fortfarande av Astrids familj. Och hennes gravsten på Vimmerby kyrkogård hämtades från gårdens sista kohage.

Olle Hellbom

Samarbetet med regissören som gjorde mängder av filmer och TV-serier byggda på Astrids böcker inleddes med Mäster­detektiven lever farligt 1957. Hellbom skulle också filma Astrids sista stora roman,
Ronja rövardotter, på 1980-talet. Men han avled i cancer 1982 och uppdraget gick istället till Tage Danielsson.

Pomperipossa

Fällde Astrid Lindgren s-regeringen 1976? Det finns de som menar att hennes kritik mot de höga skatterna, formulerad i sagan ”Pomperipossa i Monismanien”, fick avgörande be­tydelse. Astrid ilsk­nade till när hon skulle betala 102 procent av sina inkomster i skatt.

Quorum, Illis

Regeringen tilldelade Astrid Lindgren förtjänstmedaljen (i tolfte storleken) 1985. Samma år resulterade hennes kampanj för bättre djurskydd i ny lagstiftning.

Rabén & Sjögren

År 1946 anställdes Astrid Lindgren som redaktör på Rabén & Sjögrens förlag i Stockholm. Där arbetade hon ända till 1970, då hon blev författare på heltid.

Samuel August

Kärlekshistorien mellan fadern Samuel August Ericsson och modern Hanna Jonsson skildrade Astrid Lindgren först i tidningen Vi 1972. Den utsågs 1999 till ”årtusendets kärlekssaga” av svenska radiolyssnare. Samuel August – född i Sevedstorp utanför Mariannelund – var bonde, kyrkvärd och ordförande i kommunalnämnden (som Emil!). Men det var Hanna som styrde mycket på Näs. Han dog 1969, hon 1961.

Tidskriftsartiklar

Författarkarriären började med sagor för tidskrifterna Landsbygdens jul och Mors hyllning på 1930-talet.

Undvik!

Astrid Lindgren ska läsas, helst högt. Många överföringar till film och TV är bra, men det finns en del mindre lyckade. Värsta exemplet enligt min mening: den gapiga, USA-anpassade, tecknade Pippi-serien som Sveriges Television envisas att plåga svenska barn med.

Vi på Saltkråkan

Historien om Tjorven, Stina, Melker och de andra på den fiktiva ön Saltkråkan i Stockholms skärgård skrevs direkt för TV och blev först därefter bok. Somrarna i Furusund inspirerade. Saltkråkan hette familjen Lindgrens segelbåt, medan namnet på familjen Melkersons bostad, Snickargården, hämtades från barndomens Småland.

Wimmerby Tidning

Astrid anställdes som volontär på stadens tidning som sextonåring 1924. Karriären som lokalreporter fick dock ett hastigt slut. Den unga journalisten sade upp sig hösten 1926 efter att ha blivit med barn. Pappa var den gifte och nästan femtioårige chefredaktören Reinhold Blomberg. Sonen Lasse föddes på Rigshospitalet i Köpenhamn samma år.

X

Marknadsdagarna i Vimmerby var viktiga händelser och markerades speciellt i almanackan i barndomshemmet. Kreatursvallen, som skildras i en Emilhistoria, låg inte längre från gården än att råmandet och gnäggandet hördes till Näs. Handeln med oxar i Vimmerby lär ha medeltida traditioner.

Yrkesutbildning

Efter ankomsten till Stockholm 1926 gick Astrid Lindgren en utbildning i stenografi och maskinskrivning. Året efter bör­jade hon arbeta som sekreterare på Svenska Bokhandelscentralen. Hon efterträdde en ung kvinna som sedermera blev känd i andra sammanhang – Zarah Leander.

Zetterberg

1984 blev Ronja rövardotter film. Hanna Zetterberg fick huvudrollen i konkurrens med 600 andra flickor. Astrid hade tänkt sig Ronja som lång med krulligt hår, men filmteamet föll för Hannas utstrålning, starka utspel och integritet. Hon blev senare riksdagsman för vänsterpartiet.

Ålderdomen

När hon fyllde 90 år 1997 gav Astrid Lindgren bara ett fåtal intervjuer. Med usel syn och allt sämre hörsel, trött och svag, citerade hon en bondgubbe från Småland: ”dä ä skit å bli gammel.” Hon dog den 28 januari 2002, efter att ha insjuknat i influensa någon månad tidigare.

Älskad

Ingen författare i svensk historia är så innerligt älskad av så många som Astrid Lindgren. Härligt – men också farligt: den okritiska kärleken tenderar att skymma författarskapet.

Översättningar

Astrid Lindgrens böcker är översatta till mer än åttio olika språk. Nobelpriset tilldelades hon aldrig. Men det ödet delar hon ju med grannen från Furusund…

Publicerad i Populär Historia 10/2007