Hon fick inga barn själv men blev en av de främsta barnskildrarna och skildrarna av moderskärlek. Amerikanskan Mary Cassatt, som kom att leva större delen av sitt liv i Frankrike och som anslöt sig till impressionisterna och som jämsides med sin samtida och vän Berthe Morisot kom att räknas som en av de största kvinnliga konstnärerna, har med både humor, ömhet och skarpsinne porträtterat en lång räcka av barn och mödrar -detta utan att någonsin förfalla till sentimentalitet.

Inspirerad av Edgar Degas  gjorde  Mary Cassatt inte bara pasteller utan också pastelltryck. Detta pastelltryck är från 1894-95 och är en studie av en mor som betraktar sin son. Barn och moderskärlek är ett av Mary Cassatts stora ämnen

I dag är hon närmast kultförklarad, inte bara för sina många barnskidringar och målningar och pasteller av unga mödrar och kvinnor utan kanske framför allt för sin grafik. Men hon ägnade sig också åt en annan teknik, pastelltryck som innebar att hon tryckte en pastell mot ett fuktat papper  och förde över bilden på detta papper och på så sätt dämpade pastellens ibland alltför kraftiga färger.

När Mary Cassatt fick syn på en pastell av Edgar Degas ändrade det hennes liv – har hon vittnat om. Hon blev senare vän till Degas och lärde sig att arbeta med pastell på samma sätt. Degas, som gjort pastell Tre dansare (härovan) satte stort värde på Mary Cassatt som konstnär

Konstmuseet Ordrupgaard har under våren visat – och visar fram till 9 juni en stor del av Mary Cassats grafiska bilder. Som impressionistisk målare och efterföljare till Degas’ pastellkonst var hon skicklig och uttrycksfull och gav impressionismen ett högst mänskligt ansikte men tekniskt sett ändå inte så annorlunda än de övriga stora impressionistmålarna – men som grafiker blev hon en pionjär. Dels förnyade hon och utvecklade akvatintetsningen till att kunna tryckas i färg och dels kom hon att förenkla och strama upp etsytans former – resultatet blev en lätt och luftig bild och ett nytt formspråk för tekniken. Mary Cassatt behärskade många grafiska tekniker och experimenterade gärna med att blanda olika tekniker som till exempel torrnål, mjukgrundsetsning och akvatintetsning på samma grafiska tryck.

I spårvagnen heter detta grafiska blad från 1890-91. Det är en torrnålsradering med mjukgrundsetsning och akvatint.

Rum och perspektiv var inte längre så viktiga – desto mer bildens helhetsverkan med tydliga form- element  och en ytmässig färgsättning som gjorde bilderna lättlästa och mycket tilltalande. I sin senare akvatintteknik är hon varken impressionist, expressionist, fauvist eller något annat på -ist från tiden då hon slog igenom på salongerna 1870 och 8o-talen.

Mary Cassatts akvatintetsningar är unika och liknar, trots sin skenbara enkelhet, inte något annat heller från senare tid, sekelskiftet och därefter. De känns helt enkelt tidlösa. Vad man brukar påpeka är att hon inspirerades av de japanska träsnitt som började dyka upp i samband med den allmänna japanhysterin i slutet av 1800-talet i Paris. Bland annat ordnade Ecole des Beaux-Arts en större utställning med japanska träsnitt 1890, en utställning som inte bara inspirerade Mary Cassett utan en lång rad kända och okända konstnärer, till exempel Monet, Toulouse-Lautrec och Van Gogh.

Ordrupgaards konstmuseum är inrymt i flera byggnader, längst till höger visar bilden en del av ena flygeln till den ursprungliga herrgårdsbyggnaden som nu rymmer dansk 18oo-talskonst, i mitten ”galleriet” där de franska impressionisterna håller till och längst till vänster del av arkitekten Zaha Hadids spektakulära byggnad och entrén till hela museumskomplexet.

Utställningen med Mary Cassatt (1844-1926) ingår i en serie utställningar med framstående kvinnliga konstnärer som var verksamma ungefär samtidigt och under en tid då det inte ansågs passande för kvinnor att engagera sig som konstnär.  Vad som gällde i allmänhet i form av restriktioner för kvinnor gällde i lika hög grad för kvinnliga konstnärer som till exempel att det ansågs vara ett starkt brott mot konventionen att  för en ärbar kvinna vistas ensam i samma rum som en man som inte var den äkta maken. Det innebar bland annat att en kvinnlig konstnär i regel inte kunde ta uppdraget att avporträttera en man. Med ett par undantag förekommer endast kvinnor och barn på Mary Cassatts målningar.

Helene Schjerfbeck, tidigare på Ordrupgaard,  i sommar på Göteborgs konstmuseum. Självporträtt från 1912

Mary Cassatt är den tredje i raden av stora kvinnliga målare som Ordrupgaard nu visar. I höstas visade man en utställning med målningar av den ett par år äldre impressionisten Berthe Morisot(1841-1895) och hösten, vintern 2011-12 visade Ordrupgaard en utställning med Finlands store modernist Helen Schjerfbeck (1862-1946), en utställning som för övrigt just nu och under sommaren fram till 18 augusti visas på Göteborgs Konstmuseum.

Med ytterligare en stor kvinnlig målare fortsätter Ordrupgaard på den inslagna vägen. Utställningen ”Sans for blomster” som pågår under sommaren fram till 25 augusti visar målningar och akvareller av danska Anna Syberg (1870-1914) som var en knapp generation yngre än Mary Cassatt. Med sina stora friska akvareller lyfte Anna Syberg det lätt föraktade blomstermåleriet till högre höjder. Anna Syberg dog redan vid fyrtiofyra års ålder och hann aldrig få ett erkännande under sin livstid.

Campanula, akvarell av Anna Syberg från 1910. Ordrupgaard visar en större utställning med Anna Sybergs blomsterakvareller – pågår till den 25 augusti

Anna Syberg hörde dock till inre kretsen av de målare som kallas ”Fynbomalere” och som bland annat räknar konstnärer som Peter Hansen, Fritz Syberg, Johannes Larsen, Alhed Larsen och paret Christine och Sigurd Swane. Ett par år efter Anna Sybergs bortgång fick hon sitt erkännande även utanför den inre kretsen.  ”Fynbomalere” som hade sin hemvist på Fyn och som nu är välrepresenterade på Faaborg Musum och på Johannes Larsen Museet i Kerteminde på Fyn utgör en av Danmarks fyra större konstnärskolonier.

Wilhelm Hansen, som är den som en gång startade konstmuseet Ordrupgaard  (1916) och som byggde upp samlingarna med franska impressionister och danska 1800-talsmålare var god vän med flera av ”Fynbomalere” och köpte in  verk av dessa konstnärer till sina samlingar. Anna Syberg-utställningen har dock till större delen inlånats från Faaborg Museum.

I början av september och hela hösten kommer Ordrupgaard att som första danska konstmuseum göra en stor monografisk utställning med den säregne belgiska konstnären James Ensor (1860-1949) James Ensors konst fick stor betydelse för bland annat den moderna konstens expressionistiska och surrealistiska konströrelser.

I denna del av Ordrupsgaards konstmuseum i Klampenborg  norr om Köpenhamn visas just nu Anna Sybergs blomsterakvareller och Mary Cassatts grafik och i september blir det aktuellt med målningar av den belgiske konstnären James Ensor.  Innanför glaset på arkitekten Zaha Hadids tillbyggnad finns också plats för café och föreläsningssal