Denna sida är äldre än 12 månader och är kanske inte längre aktuell.
Maskros
Informationsblad om maskrosen.
Olika namn
Det vetenskapliga namnet Taraxacum officinalis kommer från det grekiska ordet för oordning och botemedel. För de gamla grekerna, oavsett vilken sjukdom du hade, skulle maskrosen bota den. De engelska Dandelion och spanska/katalanska namnen Diente de León/Dent de Lleó liknar det franska dent de lion, vilket betyder lejontand. Människor från olika länder såg en likhet mellan maskrosens flikiga blad och en lejontand. På Malta kallas det tfief och ordet härstammar från arabiskans tafaaf. Det svenska namnet maskros kommer av att det ofta finns små svarta tripsar, "maskar”, i blomman.
Mat och dryck
Maskrosor har konsumerats som mat och som en ört av människor från olika kulturer genom historien.
I Storbritannien, Spanien och Sverige läggs bladen i sallader. Är de för bittra kokas de först. I Storbritannien används blad också till att göra te. I både Storbritannien och Sverige görs vin av blommorna.
Maskrosrötter rostas och males för att göra ett kaffesubstitut. På Malta bryggs detta med kaffe och kryddnejlika för att förbättra smaken.
Uppfödare av kaniner på Malta samlar och matar deras djur med färska maskrosblad för att förbättra kvaliteten på köttet, och därmed få ett bättre pris på marknaden.
Traditionell medicin
Maskrosen har använts som ett botemedel i de örtkunnigas skåp i tusentals år. De forntida egyptierna, grekerna och romarna hade stor tro på dess helande egenskaper.
Ett gammalt svenskt råd mot vårtor är att smörja in dem med mjölksaften från maskrosor. Man tvättade även ansiktet med pressad juice för att få mjuk och fin hud och för att ta bort finnar.
Avkok av blad och rot har ansetts vara ett diuretikum (för att öka urinflödet) i Sverige och på Malta. På Malta rekommenderades växten också av örtkunniga som ett sätt att rengöra tarmarna.
Folktro
I Spanien är maskrosen en symbol för hopp som kan ses i ordspråket: "Var som
maskrosorna, varje gång de faller isär börjar de om."
I Sverige hängdes växten upp som skydd mot häxor och troll. Och än idag är det populärt bland barn att försöka blåsa av alla frön med en enda puff för då får man göra en önskan.
I Storbritannien ansågs maskrosor förr ha förmågan att ange tid och riktning. Det sades att man kunde avgöra tiden genom antalet andetag det tog att blåsa fröna från stammen. Det har också kallats det "rustika oraklet", eftersom dess blommor öppnar runt klockan fem på morgonen och stängs vid åttatiden på kvälle. De fungerade således som en klocka för herdar på fältet. De kan också ge en antydan om väderförhållanden, eftersom blommorna viks upp när himlen är grumlig. Att blåsa på fröna kunde berätta var din älskare väntar på dig, i den riktning fröna blåser.
På Malta brukade barn kalla fröna nanniet (mormor) på grund av sitt vita hår. Under andra världskriget började de kalla dem fallskärmar, en bekant syn vid den tiden. Numera kallar de flesta barn dem helt enkelt önskningar.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?