En inzoomning i en skulptur väckte upprördhet i sociala medier i helgen. Vi går igenom konstverkets bakgrund – och hur människor ser på hällristningar med nutidsglasögon.

I helgen lade en användare ut en bild på ett konstverk på Twitter och skrev upprört:

Vad är det för sjuka perversa människor som får miljonbelopp för att göra sådan konst. snälla säg att detta inte är Sverige.

Inlägg på Twitter

Användaren har drygt 14 000 följare och inlägget har enligt plattformens egna trafikverktyg visats nära 330 000 gånger sedan det publicerades i lördags. Så här såg bilden ut:

Men om man söker upp ursprunget så framträder en helt annan bild, något som påpekades av flera personer på Twitter.

Skulpturen är ett konstverk som står utanför Tanums shoppingcenter i Bohuslän och är baserad på en av hällristningarna i världsarvet i Tanum.

I kommentarsfältet påpekas detta, liksom att figuren snarare än att utöva oralsex verkar hålla i någon slags lur eller blåsinstrument.

Skulpturen på parkeringen i Tanum ser inte exakt ut som hällristningen. Om man tittar på den bakersta personen i båten så ser den tillsammans med flera av de övriga personerna ut att hålla i paddlar.

Enligt skaparen, den kände men nu avlidne Strömstadskonstnären Sinisha Bozunovic, skulle det dock föreställa en krigare med blåsinstrument. Han hade gjort skulpturen så att barn skulle kunna leka på den.

– Jag har tagit bort en av personerna på skeppet för att det ska bli mer plats att klättra på. Vidare har jag tagit bort ett svärd. Den tredje modifieringen är att jag har könsstympat figuren i mitten som står upp med yxa i handen. Jag tyckte inte att det var så lämpligt med ett könsorgan på en klätterställning, sade Sinisha Bozunovic i Göteborgs-Posten 2014.

Men man råder inte alltid över hur människor tolkar ens verk. Redan när konstverket invigdes fnissade folk lite åt hur det såg ut.

– Jag har hört att stället har börjat kallas för “Köpsuget”, sade näringslivsutvecklaren Karin Kempe med ett leende till Strömstads tidning 2014.

Det finns fler bilder inne i köpcentret, men de är exakta avbilder av hällristningarna, enligt Vitlycke museum som har hand om världsarvet i Tanum.

Det står även flera skulpturer utanför, som är tredimensionella konstverk inspirerade av de mer plana ristningarna i berget. En av dessa skulpturer blev också uppmärksammad av samma person på Twitter i helgen med kommentaren “blockflöjt upp i anus”.

Någon svarar: “Man ska va gay, helt enkelt. Är budskapet”.

– Det är vanligt med snoppar på våra hällristningar, men det är knappast något sexuellt. Man kan se erigerade penisar, men de står där med sina vapen och yxor, så de är ju inte på väg att hoppa i säng och ha sex, säger Hans Lundenmark, antikvarie och världsarvssamordnare på Vitlycke museum.

Han är van vid att människor läser in saker i hällristningsbilder.

– Vi har ju hundratusentals besök varje år och många kommenterar vad de ser, så att prata om snoppar och vad som händer på bilderna är vardagsmat. Det går liksom inte att undvika den konversationen när man står där.

Det finns inget facit, eftersom det inte finns några skriftliga källor, men arkeologer är ganska eniga om att alla dessa män med svärd och penisar i varierade former ska representera makt och fruktbarhet.

Bilderna ska troligtvis inte föreställa saker så mycket som att de är symboler för något, säger Fredrik Fahlander, professor i arkeologi som forskar om bronsåldershällbilder vid Stockholms universitet.

– Som forskare stöter man på många ute i fält och som undrar vad man gör och de läser in allt möjligt i bilderna. En såg ett fotbollslag! Jag kan ju tycka tvärtom, att de föreställer ganska lite. Det är symboler som man huggit in snarare. Och de var ju inte imålade under bronsåldern, så de var nog ganska svåra att se.

Vad var poängen då?

– Jo, de blir vita när man hugger dem och är det kanske det första året efteråt, men sen bleknar de ganska fort och efter tre–fyra år är de i princip osynliga. Vi talar alltså om tusental års inhuggningar på ett och samma ställe.

Det som kan tolkas som samlag eller sexuella handlingar gäller en liten del av alla hällristningsbilder, säger Fredrik Fahlander.

– Forskningen är ganska ense om att bilderna ingår i fruktbarhetsriter. Det är inte porr, det är inte sex, utan det är själva fruktsamheten som är poängen, med bättre grödor, att djuren ska föröka sig.

Hans Lundenmark på Vitlycke museum tar turerna runt skulpturen med en klackspark.

– Vi är nästan mer kända i Tanum för den här statyn utanför shoppingcentret än för själva världsarvet. Men jag tycker mest att det hela är humoristiskt.

Han uppmanar alla att komma och titta på den verkliga hällristningen, som höggs in i stenen för över 3 000 år sedan.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!