Att undra med eller utan frågetecken

I går frågade jag mina följare på Instagram om de föredrar att avsluta en indirekt fråga med ett frågetecken eller en punkt. Så här blev resultatet:

Vinnande ur veckans onsdagsomröstning gick alltså alternativ två: den indirekta frågan som avslutas med en punkt i stället för ett frågetecken. Detta resultat var ungefär vad jag hade förväntat mig, men är det också det som är rätt?

Ja. Den här veckan är faktiskt svaret just så enkelt. Men självklart ska jag gå lite djupare för dig som är här för att språknörda lite.

Frågetecken använder vi (som namnet antyder) när vi ställer frågor – men bara direkta sådana. Exempel på den typen av frågor är:

Varför regnar det så mycket i Göteborg?
Är det rimligt att börja julpynta i oktober?
Hur får man en katt att tycka om en?
Vad heter du?

Frågor som dessa ställer vi oftast direkt till den vi vill få svar från. Indirekta frågor är däremot frågor som har bäddats in i påståendesatser. Det kan till exempel handla om att någon refererar till vad någon annan har frågat:

Han frågade varför det alltid regnar så mycket i Göteborg.
När hon såg tomtarna i skyltfönstret frågade hon personalen om det verkligen är rimligt att börja julpynta i oktober.

eller att någon har en undran som inte nödvändigtvis yttras högt eller kräver svar:

Hon undrar hur man får en katt att tycka om en.
Han såg på henne från andra sidan rummet och undrade vad hon hette.

Oftast avslutar vi påståendesatser med en punkt*, och det gäller också när det är någon som undrar något men inte ställer frågan direkt. Rekommendationen är därför att du avslutar dina indirekta frågor med just en punkt. Det kan kännas frestande att peta dit ett frågetecken i stället – du har ju upptäckt en förtäckt fråga i en påståendesats – men försök att stå emot.

*Förutom när något till exempel är riktigt överraskande eller sägs med hög röst, då är det så klart ett (eller upp till tre) utropstecken som gäller. Som avslutning på en del påståendesatser kan också tre punkter funka bättre än en (men det här skiljetecknet ska inte missbrukas).

Publicerad av Johanssons språkkonsulteri – Hanna Johansson

Jag driver Johanssons språkkonsulteri där jag hjälper dig att förbättra dina texter. Behöver din text en professionell korrekturläsning eller språkgranskning? Är du intresserad av skrivhandledning? Skicka ett mejl till johanssonssprakkonsulteri@gmail.com.