Tänder som lossnar och en ökad risk för allvarliga sjukdomar som cancer och Alzheimers. Det kan bli den yttersta konsekvensen av tandlossning, som många går runt med i någon grad utan att veta om det. Få koll på symptomen och hur du undviker och botar infektionen i munnen.
Det är nog inte så många som ens lägger märke till om tandköttet blöder lite under tandborstningen. Men om tandköttsinflammation är ett återkommande problem, så kan det vara bra att vara på sin vakt.
Sjukdomen tandlossning – eller parodontit – kan nämligen utveckla sig dramatiskt. Inte bara till svår infektion och tänder som blir lösa och kan ramla ut. Det kan också öka risken för att utveckla mer allvarliga sjukdomar.
Därför har vi bett en lektor på tandläkarhögskolan att förklara vad sjukdomen innebär. Och inte minst: Hur den kan upptäckas och behandlas.
Livsstilssjukdomar som diabetes och cancer hamnar ofta i strålkastarljuset, men tandlossning är mycket vanligare. Det som drabbar nära hälften av alla svenskar över 50 år.
Kort förklarat är tandlossning, eller parodontit som det också heter, en vidare utveckling av tandköttsinflammation. Om du får en tandköttsinflammation som inte bromsas, kan den utvecklas till tandlossning. Det händer när infektionen sprider sig från den ytliga vävnaden runt tanden ner till den djupliggande vävnaden vid själva tandroten.
Där finns tandköttsfickor där bakterierna kan växa fritt eftersom du inte kommer åt dem. När inflammation uppstår i tandköttsfickorna blir de djupare. Det finns då risk för att inflammationen sprider sig och angriper rothinnan och käkbenet om den inte upptäcks och behandlas tidigt. När fickan i tandköttet blir allt djupare kan bakterierna tränga längre ner. Det leder till att mer och mer av tandens fäste förstörs. Det tar lång tid, ofta mellan 10 och 20 år. Men så småningom leder det till att tänderna blir lösa och riskerar att lossna helt eller måste tas bort.
Här visar vi skillnaden på ett friskt tandkött och ett tandkött som drabbats av parodontit. Det friska tandköttet sitter tajt runt tänderna och är ljusrosa till färgen. Det sjuka tandköttet är mörkrött och släpper runt tanden, så det uppstår tandköttsfickor, där bakterier kan ansamlas och tränga ner till roten.
Den mest dominerande orsaken till parodontit är inflammerade tandköttsfickor – alltså mellanrummet mellan tänderna och tandköttet. Gör du inte rent tänderna varje dag så ansamlas bakterier. Och då uppstår tandköttsinflammation.
Det uppstår också tandsten, så tandytan blir sträv och kan verkligen hålla kvar bakterierna. Om inflammationen inte behandlas finns det risk att bakterierna i tandköttsfickorna sprider sig ända ner till tandrötterna och det tandbärande käkbenet. Och då har du utsatts för en tandlossningsattack.
Tidigare har man inte räknat tandlossning som en farlig sjukdom. Nyare forskning har dock kommit fram till att det kan vara skadligt för hälsan att gå runt med obehandlad parodontit.
En svensk studie från Karolinska Institutet, 2021, visar att människor med tandlossning har 49 procent högre risk för att få hjärt- och kärlsjukdomar än människor med ett friskt tandkött. Man menar att det beror på att de skador som parodontit gör på vävnaden, gör överföringen av bakterier och infektion till blodet lättare, så att de sprids i kroppen.
Det är också dokumenterat att tandlossning förvärrar diabetes, eftersom kroppen blir mindre känslig för insulin när det finns en pågående inflammation i kroppen. Obehandlad parodontit kan också medverka till utveckligen av reumatism, Alzheimers och cancer.
Kopplar man ihop den vetenskapen med att många svenskar går runt med oupptäckt tandlossning, så har man en bekymrande situation. Forskare menar nämligen att 40 procent av oss har varierande grader och stadier av parodontit, men bara cirka 12–14 procent går till tandläkaren och får behandling.
Resten vet förmodligen inte att de har parodontit, och den får då utrymme att utveckla sig till allvarligare sjukdomar långt ifrån munnen.
Nästan alla kan drabbas av tandlossning. Och många gör det också, nästan hälften av alla svenskar. En del av befolkningen utvecklar sjukdomen trots god munhygien – bara för att de tyvärr är ärftligt disponerade för den. Den här gruppen får ofta parodontit redan innan de har fyllt 30 år.
De allra flesta utvecklar tandlossning först efter att de har fyllt 40. Då beror sjukdomen i de flesta fall på en olycklig kombination av flera faktorer som t ex bakterier, en ohälsosam livsstil och ett svagt immunförsvar. Därför är dessa grupper extra utsatta för att få tandlossning:
Folk med dålig munhygien är extra utsatta för att få tandlossning.
Gottegrisar, som ofta äter sötsaker riskerar att få tandlossning.
Nikotin ger en ohälsosam munhåla och försämrad sårläkning, och därför är rökare extra utsatta för tandlossning.
Personer med diabetes eller nedsatt immunförsvar är extra utsatta för att få tandlossning.
Folk, som är drabbade av långvarig stress är extra utsatta för tandlossning.
Känner du dig stressad? Gör vårt onlinetest och lär dig mer om din stressnivå
Tandlossning är ofta en familjesjukdom, och går tyvärr i arv.
Symptomen på parodontit är inte alltid lätt att upptäcka. I flera fall visar de sig först när sjukdomen är så långt framskriden att den har skadat käkbenet och tänderna har blivit lösa. Inflammationen rör sig gradvis, via tandköttsfickorna som blir djupare och djupare, ner i vävnaden där den bryter ner käkbenet. Här är några varningstecken du bör reagera på:
Tandköttsinflammation
Tandköttsinflammation är ett förstadie till tandlossning, så håll koll på om tandköttet blöder och om det är mörkrött och ömt vid tandborstning. Det här tillståndet kan eller har kanske redan utvecklats till parodontit.
Djupa tandköttfickor
Dina tandköttsfickor är bra skvallerbyttor. En frisk tandköttsficka är 1–3 mm djup. Är den djupare än så är det mycket sannolikt att du har parodontit. Ju djupare tandköttsfickan är, desto mer allvarligt är det. Det är bara tandläkaren och tandhygenisten som kan mäta dina fickor.
Dålig andedräkt
Har du återkommande dålig andedräkt? Isåfall kan det vara ett tecken på att du håller på att utvecka parodontit.
Lösa tänder
När tandlossningen har uppstått har inflammationen tagit sig ner till käkbenet och börjat bryta ner det. Det får tänderna att flytta på sig eller lossna, och i värsta fall tappar du några av dem.
De ser rötterna
Framskriden parodontit kan också ge sig till känna genom att tandköttet drar sig tillbaka, så tänderna ser längre ut och tandens rot blottas.
TANDKÖTTSFICKA – Ju djupare tandköttsficka, desto större är risken för att du har tandlossning. Hos tandläkaren kan du mäta tandköttsfickornas djup.
Det är varken komplicerat, dyrt eller tidskrävande att göra en förebyggande insats mot tandlossning, som verkligen funkar och håller inflammationen borta.
Fimpa
Rökare är mer mottagliga för tandlossning. Nikotin får tandköttets blodkärl att dra sig samman. Det stressar immunförsvaret i munnen och tandköttet blir extra sårbart för bakterier.
Om du redan har parodontit kommer rökning att göra att den utvecklar sig snabbare och blir svårare att behandla.
Tandläkarbesök
Det är viktigt att komplettera tandborstningen med en tandrengöring hos tandläkaren ett par gånger om året. Det gäller också även om du inte har problem med tandköttet, eftersom du kan ha en inflammation trots att du inte märker det.
En professionell tandrensning tar bort plack och tandsten som du inte får bort själv. Tandläkaren kan också upptäcka ev parodontit i ett tidigt stadie.
Tandborstning
Det absolut mest effektiva du kan göra för att undvika att få både tandköttsinflammation och tandlossning är att borsta tänderna. Om du är noggrann med att ta bort plack, hålls tändernas yta len och bakterierna får de sämsta förutsättningarna för att fästa och försöka sig.
FÖREBYGG TANDLOSSNING – Genom att borsta tänderna ordentligt. Den mest effektiva tandborstningen uppnår du med en elektrisk tandborste.
MELLANRUMSBORSTE – Är väldigt effektiv för tandrengöring. Här kan du se hur man använder den.
Nyckeln till effektiv behandling av parodotit är snabb behandling. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är sannolikheten att du undviker skräckscenariet med lösa tänder eller tandlossning. Men var uppmärksam på att man inte helt kan återställa en skada som sjukdomen redan har förvållat. Om tänderna har tappat fästet kan man inte återskapa det.
När man behandlar tandlossning ska man både förbättra munhygienen och uppsöka tandläkaren. Behandlingsförloppet är ofta 6–12 månader, och det kan bli väldigt dyrt.
Om du har svårt att få bukt med en tandköttsinflammation eller har andra symptom på paradontit, ska du kontakta tandläkaren. Ju snabbare du reagerar, desto mindre skada hinner sjukdomen orsaka.
Diagnosen ställs genom att tandläkaren mäter tandköttsfickornas djup och undersöker om tandköttsfickorna blöder. Om den undersökningen ger misstanke om parodontit, tar man röntgenbilder av tänder och käkben. Det avslöjar huruvida det finns tandlossning runt någon av dina tänder.
TANDLÄKAREN STÄLLER DIAGNOSEN – Tandläkaren är expert på att se symptom på begynnande tandlossning.
Källa: Christian Damgaard, tandläkare, ph.d., lektor vid Odontologiska Institutet, Köpenhamns Universitet
Artikeln publicerades i I FORM nr 6/2023