Hur nära släkt är vi med neandertalarna? Hur nära måste två arter vara för att få avkomma?
Vi uppskattas ha ca. 99,7% av vårt DNA gemensamt med neandertalarna, vilket kan jämföras med ca. 99% gemensamt med schimpanser. Den vanligaste definitionen av vad som utgör en art är det s.k. biologiska ’artbegreppet’, där individer som inte kan para sig och få fertil avkomma tillsammans tillhör olika arter. Fördelen med denna definition är att den tar hänsyn till förmågan att utbyta genetisk information, och därför den gemensamma evolutionära historien inom en art. Men den fungerar inte så bra för asexuella varelser (som bakterier) eller utdöda organismer. Och det finns exempel på populationer som vi brukar betrakta som olika arter men som fortfarande klarar av att korsa sig, som t.ex. svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare.
När det gäller utdöda organismer utgår man oftast från utseende för att definiera en art, eftersom det är oftast den enda informationen som finns. Finns det en tydlig fysisk skillnad mellan olika populationer, brukar de betraktas som olika arter. Så enligt det biologiska artbegreppet tillhör den moderna människan och neandertalare egentligen samma art, eftersom vi kan se genetiska spår av hybridisering (korsning) mellan dessa populationer. Men enligt det morfologiska artbegreppet är det befogat att betrakta oss som olika arter, eftersom hybridiseringen verkar ha varit begränsad, och det finns tydliga och konsekventa fysiska skillnader mellan neandertalare och samtida Homo sapiens.
Hur genetiskt lika två olika arter måste vara för att kunna korsa sig varierar kraftigt beroende på vad det är för organism. Vissa växter kan korsa sig utan att vara alls nära släkt med varandra, och det finns exempel på ryggradslösa djur som har upp till 5% genetisk skillnad mellan populationer men som ändå tillhör samma art – det är 4-5 gånger så mycket som skillnaden mellan oss och schimpanserna! Å andra sidan finns det även exempel på arter som inte kan korsa sig, och som endast skiljer sig åt på en handfull platser i arvsmassan – så lite som några hundratal skillnader utav flera miljarder ’bokstäver’. Så vi kan bara konstatera att det finns ingen fast gräns för hur genetiskt olika två populationer måste vara för att kunna betraktas som olika arter.
– Jessica Abbott
