Ett fotoalbum med en doft av bensin

I Arkiv Gävleborgs samlingar finns ett fotoalbum som är fyllt med bilder på gamla bensinstationer av märket CALTEX, med sin symbol – den röda femuddiga stjärnan. Fotografierna berättar om en svunnen tid, som väcker gamla minnen till liv.

Bensinmackarna har varit viktiga samlingspunkter och därför är det många människor som har koppling till dessa platser och minns föremål, dofter, händelser och personer som de har stött på. Även om syftet redan från början var att leverera drivmedel till fordon har de haft och har många andra funktioner. De har varit platser att dröja sig kvar på och träffa bekanta och vänner, men också kunna växla några ord, med främlingar, och som idag, vara mindre butiker.

Tekniska utvecklingen och samhällsutveckling hänger ihop och det gäller självklart bilar också.

Även om den första billiknade konstruktionen byggdes av fransmannen Joseph Cugnot 1769–1770 och drevs med ånga var det inte förrän förbränningsmotorn kom som det blev det vi idag förknippar med ordet bil. Tysken Karl Benz konstruerade en motordriven trehjuling 1885 och hans fru Bertha Benz visade år 1888 att bilen gick att använda som transportmedel längre sträckor. Hon körde 106 km från Mannheim till Pforzheim på en dag och åkte sedan tillbaka dagen därpå. Det var många konstruktörer som ungefär samtidigt utvecklade sina idéer, till exempel byggde Gottlieb Daimler en fyrhjuling med 4-taktsmotor.

De första bilarna i Sverige kom i slutet av 1800-talet. År 1891 visades en importerad bil på Göteborgsutställningen och den första svenska bilen med förbränningsmotor byggdes 1898 i Surahammar och konstruktören hette Gustaf Eriksson. Under den här tiden var det endast de rika t.ex. kronprins Gustaf (senare Gustaf V) som hade råd att ha bil.

Infrastrukturen var inte anpassad för bilarna. Vägarna var i dåligt skick, djur gick lösa, det var många hinder t,ex. grindar som skulle öppnas och dessutom krävdes särskilda tillstånd för att få nyttja vägarna.

Det var troligtvis spännande att se den nya automobilen. Det var något nytt och sensationellt som drog till sig besökare vilket bl.a. utnyttjades i valkampanjen 1911. Det socialdemokratiska ungdomsförbundet skaffade en rödlackerad Mathis nr 1039, som de använde på agitationsresor runt om i Sverige. Den så kallade ”röda bilen” fungerade som talarstol åt välkända talare som Per Albin Hansson, Fabian Månson och Kata Dalström som åkte på turné i landet. Gävleborgs län hade också besök av den röda bilen och för att få köra på vägarna var man tvungen att ansöka om tillstånd. Det var ett stort intresse för den röda bilen så ungdomsförbundet skaffade ytterligare tre bilar. Även motståndarna skaffade bil -”den blå bilen” - som de använde sig av i valkampanjen.

Så småningom när bilanvändningen växte i Sverige ökade kraven på infrastrukturen och service. Det behövdes bättre vägar, tillgång på reservdelar och möjlighet att få drivmedel på ett enkelt sätt. I början var det Apotek och kemikalieaffärer som tillhandahöll drivmedel. Bensin kunde till exempel köpas hos AB Wilhelm Becker, färgtillverkaren. Inledningsvis var det många mindre grossistfirmor t.ex. Krooks och Wahlunds som stod för försäljningen. 1911 köptes Wahlunds upp av Texaco-Caltex. Året efter grundades Svensk-Engelska Mineraloljeaktiebolaget som var agent för Shell. Drivmedelsförsäljningen saknade tydlig organisation i början, men efter första världskriget indelades Sverige i olika distrikt med distributionscentraler med lager i större städer som sålde vidare till återförsäljarna.

Det var många intressenter som ville ta sig in på marknaden med innovativa lösningar. Företaget MACK tog fram ett nytt pumpsystem ”Mack-meter” år 1915. Det innebar att bränslecisternerna grävdes ner under jord, vilket var bra för explosionsrisken. Bränslemängden kunde läsas på en skala. Det blev inte så mycket spill som när man höll på med dunkar och så behövde kunden inte hålla reda på hur många liter som skulle tankas. ”Full tank!” blev nu det vanligaste uttrycket på tankstället. Företaget MACK som grundades av Mathiason, Andersson, Collin och Key blev inte så långlivat, men ordet mack finns kvar än idag och har blivit namn på en företeelse istället för ett företag.

De första bilarna var inte tillförlitliga, konstruktion och detaljer var inte alltid det bästa, så det var inte ovanligt med problem som behövde åtgärdas. Det fanns inte några bilmekaniker eller verkstäder, men samlingspunkten var ofta byns lanthandel och där förmedlades kontakter till de som kunde hjälpa till. Dessutom låg de oftast vid vägarna så det blev naturligt att också bensinpumpar sattes upp vid affärerna.

Det kan vara förvirrande med alla olika märken som har varit verksamma inom drivmedelsmarknaden. Många av dem har bytt namn och köpts upp av varandra.

Vid slutet av 1920-talet fanns det över 50 000 bilar registrerade i Sverige. Allteftersom bilanvändningen steg ökade behovet av serviceplatser och bensinstationer och flera internationella bensinbolag kom in på marknaden och bedrev egen verksamhet. Texaco etablerade sig 1922 och BP året därpå. 1926 bildades kooperativa IC. IC var bilisternas inköpscentral med målsättning att se till att medlemmarna fick bra rabatter och priser på drivmedel. De försökte vara en motpol till och konkurrera med de större bolagen. Satsningen var lyckosam och Sverige hade Europas lägsta bensinpris under långa perioder. IC blev OK på 1960-talet och 1996 gick OK och Q8 ihop.

Alltfler bensinmackar byggdes och arkitekter var med och designade utseendet. Konstruktionen var väl genomtänkt och funktionell. Ett exempel på en mack som finns med i albumet är Caltexmacken som stadsarkitekten Sven Wranér ritade 1929. Bensinstationen låg vid Västertull i Gävle och blev känd över hela världen eftersom den var med på Texas Oil Companys almanackor.

Inledningsvis var bensinpumparna handdrivna och sköttes av artig servicepersonal som tankade åt bilisterna. De rengjorde även vindrutor och kontrollerade däcktrycket, och kunde även hjälpa till med annat. Från början var det män som skötte servicen, men när det ökade med kvinnliga bilister på 50-talet blev det även vanligare med kvinnlig personal på bensinstationerna.

Fler fick råd att köpa bil och bilismen ökade alltmer. Nya mackar växer fram och fler bensinbolag konkurrerar om kunderna, till exempel Esso, Gulf, Nynäs, Mobil och Koppartrans. Det fanns ofta verkstäder på mackarna och personal som kunde göra en rundsmörjning. Även reservdelar kunde köpas på bensinstationerna.

På 1960-talet blev självbetjäning allt vanligare och det kom instruktionsbroschyrer om snabbtankning. Det första momentet i OK:s broschyr är att bilisten trycker på anropningsknappen och t.ex. säger ”Detta är Gustav Larsson Bro. Jag skulle vilja tanka bilen” steg två är att Biträdet svara ”God dag! Vill herr Larsson kontrollerar att bilmotorn inte är igång och att räkneverket på pumpen är nollställt”.

Dagens bensinmackar är ju något helt annat än vad t.ex. Ulla i Horndal representerar men faktum är att en del av det vi betraktar som självklart och modernt faktiskt har funnits rätt länge. 1921 öppnade Shell en mack som hade öppet hela dygnet och 1959 startade IC en bensinstation som också sålde grillkorv, kaffe och läsk. Och mycket annat har förändrats, bensinmackarna antal har minskat och idag är det många mindre orter som helt saknar mack. Flera nya varumärken har tillkommit t.ex. Preem, Circle K medan andra t.ex. Caltex, IC m.fl. försvunnit. Betjänande personal finns inte längre, bilarna är mer tillförlitliga och samtidigt avancerade och svårare att serva. Bensin och diesel ersätts med el och macken med laddstationer. Utbudet i mackens affär liknar dagligvarubutiker, vi kan få varm mat, espresso och nybakat bröd. Men visst kan det fortfarande vara en samlingsplats och visst doftar det fortfarande bensin och om du stannar på en Gulfmack nånstans på landsbygden kan nog både pratstund och rundsmörjning ordnas.

Text: Solveig Östlund Blomgren, arkivpedagog vid Arkiv Gävleborg.

Referenser

Wilson, Olle, Full Tank. En bok om våra bensinstationer från Svensk-Engelska Mineralolje AB till Preem, Huddinge 2008.

Bylund, Lennart, Bland bilar och Mackar Kortfattad historik, Gävle 2003.

Nilsson, Ulf-Ivar, Gävle på 1900-talet. 1900–1949, Gävle 2011.

Otryckta källor

Arkiv Gävleborg: Fotoalbum.

Arkiv Gävleborg: Valbo Konsumtionsförening, foto på Shellmack, fotograf Carl Larsson.

Arkiv Gävleborg: Gävleborgs läns socialdemokratiska partidistrikt, foto på Röda bilen, fotograf Carl Larsson, Ansökan om tillstånd att köra bil.

Internet

Tekniska Museet:

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/bilen/ Hämtad juni 2021.

Artikel av Wilson, Olle:

https://www.ok.se/historia/den-folkliga-bilismen/den-tidiga-svenska-bilhistorien Hämtad juni 2021.

Artikel av Johansson, Claes:

https://www.ok.se/historia/den-folkliga-bilismen/tanka-sjalv Hämtad juni 2021.

Stockholmskällan:

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33245 Hämtad juni 2021.