En trappa används för att förbinda olika nivåer med varandra, ofta inomhus mellan olika våningsplan men även utomhus. Trappan består av plansteg som bärs av vangstycken eller underliggande balk. Det finns olika typer av trappor som ofta benämns efter formen, t ex rak trappa, U- trappa, L-trappa eller spiraltrappa.
Material
Inomhustrappor tillverkas ofta av trä (vanligast furu eller ek) men kan även tillverkas av betong och metall och ibland av glas.
Trätrappor är vanliga för småbostadshus, lägenheter och liknande. Trätrappor kan lackeras i valfri kulör, laseras eller oljas.
Betongtrappor används ofta i trapphus i flerbostadshus och offentliga lokaler.
Ståltrappor kan användas som utrymningstrappor, industritrappor, kontor m m och kan också kombineras med andra material såsom glas eller trä.
Utomhus är trappor ofta tillverkade av betong, trä eller sten. Materialet i trappan påverkar trappans egenskaper i förhållande till brand, hållbarhet och underhåll. Materialet påverkar även hur trappan känns att gå i och uppkomst av stegljud m m.
Trätrappor är vanliga för småbostadshus, lägenheter och liknande. Trätrappor kan lackeras i valfri kulör, laseras eller oljas.
Betongtrappor används ofta i trapphus i flerbostadshus och offentliga lokaler.
Ståltrappor kan användas som utrymningstrappor, industritrappor, kontor m m och kan också kombineras med andra material såsom glas eller trä.
Utomhus är trappor ofta tillverkade av betong, trä eller sten. Materialet i trappan påverkar trappans egenskaper i förhållande till brand, hållbarhet och underhåll. Materialet påverkar även hur trappan känns att gå i och uppkomst av stegljud m m.
Exempel
Typer
Trappor benäms ofta efter formen, t ex rak trappa, U-, L- eller S-formad trappa. En rak trappa löper enbart i en riktning, L-formad trappa löper i två riktningar och U-formad trappa i tre riktningar (se fig). Spiraltrappor kan användas där utrymmet är begränsat och spartrappor med mindre trappsteg och brantare lutning för att ta liten plats vid t ex loft och vindar.
Även andra former och utföranden förekommer.
Oftast är trappor utformade med bärande vangstycken på sidorna men kan även bäras upp av en eller flera balkar under trappstegen och kallas då för balktrappor.
Vänstersvängd trappa är svängd åt vänster nerifrån sett och en högersvängd åt höger.
Trappans delar
Plansteg är den horisontala delen av trappsteget och de vertikala delarna kallas sättsteg. En trappa med sättsteg kallas för stängd trappa, det inte går att se igenom trappan.
En trappa som saknar sättsteg kallas för öppen trappa och har ofta en skyddslist under plansteget för att förhindra att barn kan fastna med huvudet.
De bärande delarna på trappans sida kallas vangstycken. Framkanten på trappstegen kallas trappnos.
Exempel på dimensionering
Trappor dimensioneras med ett visst förhållande mellan stegbredd och steghöjd för att ge en säker och bekväm trappa. I standarden SIS 911101 finns grundläggande mått för dimensionering av trappor.
Förhållandet mellan steghöjd och stegdjup kan beräknas med formeln 2 steghöjder + 1 stegdjup = 600-650 (helst 620-630). Det innebär att t ex vid lägre steghöjd behöver man ha djupare plansteg för att få en bekväm trappa att gå i.
Stegdjup bör helst vara 250-300 mm och höjden mellan 150-200 mm. Trappor med fler än 18 steg bör utformas med vilplan.
Lutningen och steghöjden bör inte ändras inom samma trapplopp. Bredden på en trappa mellan olika våningsplan bör vara minst 900 mm, trappor till källare och vindar kan göras smalare med minsta bredd 800 mm. Trappor med bredd över 2,5 meter bör delas upp i ett eller flera trapplopp avdelade med räcken eller ledstänger.
Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 meter.
Räcket bör vara 900 mm högt och utformat så att det inte går att klättra på.
Trappor, med undantag för trappor i småhus och inom enskilda bostadslägenheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna.
Trappor i flerbostadshus o d ska utformas så att en sjukbår kan transporteras om inte alternativ väg finns (t ex hiss) vilket innebär en minsta bredd på 1,2 meter (vinklade eller svängda trappor kan behöva vara bredare).
Leverantörer av trappor finns i Byggkatalogen i kategorin Trappor.
Trappor benäms ofta efter formen, t ex rak trappa, U-, L- eller S-formad trappa. En rak trappa löper enbart i en riktning, L-formad trappa löper i två riktningar och U-formad trappa i tre riktningar (se fig). Spiraltrappor kan användas där utrymmet är begränsat och spartrappor med mindre trappsteg och brantare lutning för att ta liten plats vid t ex loft och vindar.
Även andra former och utföranden förekommer.
Oftast är trappor utformade med bärande vangstycken på sidorna men kan även bäras upp av en eller flera balkar under trappstegen och kallas då för balktrappor.
Vänstersvängd trappa är svängd åt vänster nerifrån sett och en högersvängd åt höger.
Trappans delar
Plansteg är den horisontala delen av trappsteget och de vertikala delarna kallas sättsteg. En trappa med sättsteg kallas för stängd trappa, det inte går att se igenom trappan.
En trappa som saknar sättsteg kallas för öppen trappa och har ofta en skyddslist under plansteget för att förhindra att barn kan fastna med huvudet.
De bärande delarna på trappans sida kallas vangstycken. Framkanten på trappstegen kallas trappnos.
Exempel på dimensionering
Trappor dimensioneras med ett visst förhållande mellan stegbredd och steghöjd för att ge en säker och bekväm trappa. I standarden SIS 911101 finns grundläggande mått för dimensionering av trappor.
Förhållandet mellan steghöjd och stegdjup kan beräknas med formeln 2 steghöjder + 1 stegdjup = 600-650 (helst 620-630). Det innebär att t ex vid lägre steghöjd behöver man ha djupare plansteg för att få en bekväm trappa att gå i.
Stegdjup bör helst vara 250-300 mm och höjden mellan 150-200 mm. Trappor med fler än 18 steg bör utformas med vilplan.
Lutningen och steghöjden bör inte ändras inom samma trapplopp. Bredden på en trappa mellan olika våningsplan bör vara minst 900 mm, trappor till källare och vindar kan göras smalare med minsta bredd 800 mm. Trappor med bredd över 2,5 meter bör delas upp i ett eller flera trapplopp avdelade med räcken eller ledstänger.
Avståndet mellan en dörr och trappa eller ramp bör vara minst 0,8 meter.
Räcket bör vara 900 mm högt och utformat så att det inte går att klättra på.
Trappor, med undantag för trappor i småhus och inom enskilda bostadslägenheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna.
Trappor i flerbostadshus o d ska utformas så att en sjukbår kan transporteras om inte alternativ väg finns (t ex hiss) vilket innebär en minsta bredd på 1,2 meter (vinklade eller svängda trappor kan behöva vara bredare).
Leverantörer av trappor finns i Byggkatalogen i kategorin Trappor.
Råd och regler
I BBR, avsnitt 8:232 Trappor, ramper och balkonger står bl a att trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Trappor, ramper, balkonger och dylikt i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas.
Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa.
Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper.
För aktuell och komplett BBR-text se länk.
Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa.
Räcken i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att barn inte skadar sig till följd av att de klättrar eller kryper.
För aktuell och komplett BBR-text se länk.
BSAB-kod/AMA-texter
GSC.7. Trappor av betongelement (Hus)
NSK.1. Trappor m m (Hus)
GBC.257. Trappa av betongelement kategori B vid nybyggnad (Anläggning)
NBK.1. Trappor m m (Anläggning)
NSK.1. Trappor m m (Hus)
GBC.257. Trappa av betongelement kategori B vid nybyggnad (Anläggning)
NBK.1. Trappor m m (Anläggning)
Termer
Trappa: förbindelseled mellan olika nivåer bestående av trapplopp och eventuella vilplan
Plansteg: trappstegs horisontala del eller övre yta
Sättsteg: trappstegs vertikala del eller främre yta
Stegnos: planstegs framkant
Vangstycke: kantbalk vid trapplopps sida
Källa: Rikstermbanken
Plansteg: trappstegs horisontala del eller övre yta
Sättsteg: trappstegs vertikala del eller främre yta
Stegnos: planstegs framkant
Vangstycke: kantbalk vid trapplopps sida
Källa: Rikstermbanken
