Upplands Väsby vill styra stilen på arkitekturen
Upplands Väsbys kommunstyrelse vill styra nybyggnation så att den ritas efter stilförlagor från före 1930.
– Vi ska förtydliga vad vi menar med klassisk arkitektur, säger Oskar Weinmar(M) som är kommunstyrelsens ordförande.
Kontoret för samhällsbyggnad i Upplands Väsby har fått i uppdrag att förbereda markanvisningar som säkerställer att bebyggelsen uppförs i klassisk stil.
Styret i Upplands Väsby, som består av Moderaterna, Väsbys Bästa, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, vill se nybyggnation med arkitektoniska förlagor i klassisk stil. Det formuleras i deras gemensamma politiska plattform från 2018 där det preciseras att det handlar om stilar före modernismen. Nu planerar kommunen för en markanvisningstävling för området Fyrklövern. I ett ramavtalsavrop för en strukturplan inför tävlingen står att ”Tävlingen syftar till att säkerställa att bebyggelsen inom område A uppförs i klassisk arkitektur.”
– Vi ska förtydliga vad vi menar med klassisk arkitektur när markanvisningstävlingen utlyses, säger kommunstyrelsens ordförande Oskar Weinmar.
Själv definierar han klassisk arkitektur som de äldre stilar som fanns före modernismens inträde.
– Den bild jag har är att byggnadsutvecklingen kontinuerligt har utvecklats och förfinats men att det gjordes ett brott vid 1930, säger han.
För att ta reda på vilken arkitekturstil invånarna föredrar fick kontoret för samhällsbyggnad i höstas i uppdrag att utforma en enkät. Invånarna fick poängsätta bilder på byggnader från tidsperioder från 1880 fram till idag. Runt 670 personer svarade på enkäten vilket är en dryg procent av kommunens invånare. Enkäten ska ligga till grund för en gestaltningsbilaga till kommunens stadsmässighetsdefinition för nybyggnation.
– Resultatet av enkäten är ännu inte redovisat men vi kan ändå se att det bekräftar det vi föreslagit om att bygga i klassisk arkitektur, säger Oskar Weinmar.
Lena Nordenlöw
Lena Nordenlöw tillträdde som stadsarkitekt i Upplands Väsby i augusti förra året. Stadsbyggnadskontoret hade då fått uppdraget att utforma enkäten.
– Min uppgift är att följa den politiska viljan och stödja med beslutsunderlag. Enkätresultatet ger en fingervisning om vad invånarna föredrar. Inför markanvisningstävlingen ska vi formulera vad vi menar med klassisk arkitektur, säger Lena Nordenlöw.
Arkitekturhistorikern Martin Rörby vill inte kommentera just Upplands Väsby men säger att han har sett att flera kommuner försöker styra byggandet mot något historiserande.
– Vi kan inte kopiera, utan behöver analysera vad det är i den äldre arkitekturen som tilltalar oss. Ekonomin, tekniken och behoven är inte samma som då, så hur kan vi med dagens förutsättningar uppnå samma kvalitet och känsla?
Han påpekar också att krav om att bygga i en viss stil kan väcka associationer till historien då politiker legitimerade vissa uttryck och avfärdade andra som misshagliga.
Martin Rörby
– Det som är otäckt är att man inte nöjer sig med att uttrycka vilken arkitekturstil man vill se utan också vad man inte vill se. Det är oroväckande om politiker idag inte inser det problematiska i det, säger Martin Rörby.
